jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

124 välfärd, jämlikhet och folkhälsa tinktion mellan arbete och icke-arbete. Teorin vill förklara skillnader mellan grupper av arbetslösa genom att identifiera variationer i den omgivande miljön. Den viktigaste skillnaden mot behovsteorin är att den inte är begränsad till fördelarna med arbete, och den kan därmed förklara varför vissa jobb kan ge sämre psykisk hälsa än arbetslöshet. Liksom Jahodas modell är Warrs vitaminteori miljöcentrerad snarare än individcentrerad. Det är skillnader i miljön som påverkar hälsan medan individens uppfattning om sin situation inte beaktas. Antagandet att det finns mer eller mindre oföränderliga psykologiska behov ger i båda dessa modeller litet utrymme för individuella skillnader eller samhällsförändring (60). Båda teorierna används ofta som förklaringsmodeller men har med få undantag inte operationaliserats och prövats. Ett försök att operationalisera Warrs vitaminmodell har dock gjorts av Hallsten (40). Agentteorin Fryer har utvecklat en alternativ modell utifrån en kritik av Jahodas behovsteori för dess syn på individen som passiv och helt styrd av strukturerna, samt att ekonomiska förhållanden negligeras (60, 62, 71, 72). Enligt Fryer ger de flesta arbeten i realiteten ringa belöningar förutom de ekonomiska. Hans agentteori utgår från en syn på individen som en aktiv social aktör (agent) som strävar efter att förstå sin egen situation och som agerar intentionellt för att nå valda mål. Teorin betonar individen som framåtsyftande och planerande med en inneboende önskan till självbestämmande. Negativa konsekvenser av arbetslösheten beror på förhållanden som hämmar och begränsar den enskilde, exempelvis ekonomiska restriktioner som gör det svårt eller omöjligt att nå viktiga mål. Arbetslöshetens negativa effekter på den psykiska hälsan är en konsekvens av minskad kontroll över livssituationen som en följd av ekonomisk stress och situationens osäkerhet. Fryer menar att den arbetslöse blir ”berövad sin framtid”. De personer som är ”proaktiva” och som lyckas finna annan meningsfull sysselsättning vid sidan av lönearbetet behöver inte uppleva psykiska problem vid arbetslöshet trots att den ekonomiska situationen inte nödvändigtvis är bättre för denna grupp. Fryers teori kan användas för att förklara skillnader mellan grupper av arbetslösa men också, i och med att individen kan förändra och anpassa sina mål, förändringar i arbetslösas hälsa över tid liksom vid återanställning. Fryer har i sin tur blivit kritiserad
arbetsmarknadsposition och hälsa 125 för att ignorera arbetets roll som social institution samt att han ensidigt betonat det individuella handlingsutrymmet, utan att analysera upphovet till individuella mål och drivkrafter. Arbetsförlust som statuspassage Enligt Ezzy bör arbetslöshet betraktas som en process som präglas av förlust. Arbetsförlust är ett exempel på en social övergång – statuspassage (61, 68). En statuspassage innebär en förflyttning inom den sociala strukturen, förlust eller tillskott av inflytande, förmåner och makt, förändrad identitet eller självkänsla liksom förändrat beteende. Integrationspassager inlemmar individen i nya sammanhang och en ny social status och är ofta förknippade med något positivt. Separationspassager å andra sidan skiljer individen från sociala sammanslutningar, de innebär förlust av social status och associeras med misslyckande i att kvarhålla eller fortsätta i en roll. Teorin om statuspassage betonar interaktionen mellan den objektiva sociala omgivningen och individens subjektiva tolkning av omgivningen och sin egen plats i den. Ezzy använder sig vidare av sociologisk identitetsteori för att förklara arbetsförlustens betydelse för den psykiska hälsan. Separationspassagerna skapar en brist på mening, de innebär en störning i individens strategier för upprätthållande av en stabil och positiv självbild. Det är detta hot om identitetsförlust som leder till psykisk ohälsa. Mental ohälsa ses som en produkt av ett misslyckande med att finna mening i tillvaron. Alla försök att förklara konsekvenserna av arbetslöshet måste se till arbetets betydelse för individen (vilket ses som en empirisk fråga) och hur detta förhåller sig till individens allmänna livsprojekt för utvecklande och upprätthållande av en positiv självbild. Ezzys teori kan användas både för att förklara variationer mellan arbetslösa liksom förändring av den psykiska hälsan hos arbetslösa över tid. Ett problem är dock att Ezzy inte utvecklat sin teori till en modell för systematisk analys av arbetslöshetens konsekvenser på den psykiska hälsan (73). Arbetslöshet och skam Enligt en modell med grunden i Scheffs arbeten inom socialpsykologi och känslornas sociologi (74) är de negativa konsekvenserna av arbetslöshet förknippade med de stigmatiserande och skamgörande erfarenheter som arbetslösa har, samt den uppfattning den arbetslöse har om andras attity-
Page 1:
2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5:
30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49: 74 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 97: arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 125 and 126: 37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?