jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

78 välfärd, jämlikhet och folkhälsa Dessa förlopp är förenliga med uppfattningen att sociala exponeringar under barndomen kan interagera med senare risker och påverka hälsan längre fram i livet (83). Betydelsen av tidiga sociala exponeringar för hälsan längre fram i livet Ett flertal studier har visat att socialt ogynnsamma villkor under uppväxten ökar risken för ohälsa senare i livet (84, 85, 86), eftersom den som växer upp under dåliga villkor tenderar att även senare i livet ha en socialt mindre gynnad position. Ökad ohälsa i vuxen ålder skulle kunna förklaras enbart av villkoren i vuxen ålder. I de citerade studierna har man emellertid tagit hänsyn till detta och sökt renodla de direkta effekterna av de tidiga exponeringarna. Exponeringar för ogynnsamma sociala villkor har betydelse under hela livsloppet även om förhållandena under de första åren troligen har särskilt stor betydelse. Om de sociala villkoren varit dåliga vid upprepade tillfällen betyder det mer än om villkoren varit dåliga endast vid något enstaka tillfälle. En svensk studie visar att medelålders kvinnor, som var exponerad för ogynnsamma sociala villkor sex gånger under sitt liv, hade sex gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med kvinnor som inte hade sådana exponeringar (87). En skotsk studie av medelålders män visade på liknande resultat (88). Män som var exponerade för låg social position tre gånger under livet, hade två gånger högre risk att dö av hjärtinfarkt jämfört med män som inte hade någon erfarenhet av låg social position under livet. Familjens sociala och materiella villkor De orsakskedjor, som förmedlar hälsoeffekter av sociala förhållanden, tar sin början i familjens sociala och materiella villkor. Familjens ekonomi, föräldrarnas yrken och föräldrarnas utbildning är kopplade till varandra. Det är önskvärt att särskilja ekonomins betydelse från övriga aspekter, eftersom det främst är familjernas ekonomi som är tillgänglig för åtgärder, exempelvis genom transfereringar. En finsk (89) och en brittisk (90) studie tyder på att de ekonomiska villkoren under uppväxten kan ha en självständig betydelse för hälsan i vuxen ålder, även sedan man tagit hänsyn till andra förhållanden. Vidare tyder en brittisk studie på att bostadsförhållanden under barndomen kan ha betydelse för senare ohälsa (91). Socialt mindre gynnade barnfamiljer i Sverige i dag har dock avsevärt bättre ekonomi
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 79 och bättre bostäder än familjerna i dessa studier. Frågorna behöver därför analyseras ytterligare. De sociala och materiella villkoren kan ha direkta biologiska effekter som påverkar risken för sjukdom. Dessa villkor har också psykologiska effekter som påverkar barnens utvecklingen av olika personlighetsdrag. Personlighetsdragen har sedan betydelse för barnens framgång i skolan, och senare i yrkeslivet. Direkta biologiska effekter Under 1800-talet var undernäring och bristande hygieniska förhållanden vanliga i socialt utsatta grupper. Dessa brister gav direkta biologiska förklaringar till en stor del av den ökade sjukligheten i dessa grupper. I dag är undernäring och bristande hygien i stort sett eliminerade problem i Sverige. Det finns därför i dag inga lika uppenbara biologiska förklaringar till den ökade sjukligheten i socialt mindre gynnade grupper. Åtskilliga studier, som har publicerats under de senaste 15 åren, har tagit sin utgångspunkt i de samband som har påvisats mellan låg födelsevikt och hjärt-kärlsjukdom (92, 93, 94). Låg födelsevikt är vanligare i socialt mindre gynnade grupper. En biologisk prägling under fostertiden skulle därför kunna vara en förklaring till översjuklighet i vuxen ålder. En alternativ förklaring är att de som föds i socialt mindre gynnade familjer också som vuxna ofta fortsätter att leva under ogynnsamma sociala villkor. Men även när man tagit hänsyn till detta förhållande kvarstår sambandet. De flesta författare misstänker att bristande näringstillförsel förklarar sambandet (92). Studier av de barn som föddes i Holland 1944–1945 under en period av svält ger stöd för denna hypotes eftersom dessa barn som vuxna visats ha ökad risk för hjärt-kärlsjukdom (95). I ett flertal analyser har samband påvisats mellan socialt mindre gynnande förhållanden och begränsad längdtillväxt under barndomen (96) och kortare slutlängd i vuxen ålder (97, 98). Samband har också påvisats mellan begränsad kroppsväxt och sjuklighet i vuxen ålder, även sedan man tagit hänsyn till olika sociala förhållanden i vuxen ålder (98, 99). De sociala villkoren under uppväxten har således en direkt bestående effekt i form av mindre kroppslängd som i sin tur markerar en ökad risk för sjuklighet, framför allt i hjärt-kärsjukdom (98, 99).
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5: 30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 103 and 104:
arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?