jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

130 välfärd, jämlikhet och folkhälsa
vid båda perioderna, men påverkades inte av arbetslöshetsnivån. Däremot
hade de som arbetade eller var studerande sämre hälsa i lågkonjunktur.
Skillnaden mellan arbetslösa och övriga var därför mindre under lågkonjunkturen.
Att arbetslösas hälsa inte förändrades tyder något överraskande
på att situationen som arbetslös i stort sett är sig lik oavsett den allmänna
konjunkturen, liksom att selektionseffekterna inte har så stor betydelse.
Detta talar emot Alms hypotes, i alla fall vad gäller ungdomar.
Som tidigare nämnts kan effekten av arbetslöshet vara olika för olika
grupper, t.ex. skilja sig mellan olika åldersgrupper och mellan män och
kvinnor. Vi kan konstatera att ovanstående studier i huvudsak inte funnit
någon självständig effekt av socioekonomisk grupp eller kön vid kontroll
för studerade faktorer. Att effekten av arbetslöshet skulle vara olika för
män och kvinnor har tidigare ofta hävdats med hänvisning till kvinnors
alternativa roll och uppgifter i hushållsarbetet, liksom ett lägre arbetsengagemang.
Ett intressant mönster som diskuteras av Nordenmark (85), är
att det i dagens Sverige tycks finnas en stark interaktion mellan kön och
ålder såtillvida att yngre kvinnor har starkare arbetsengagemang och drabbas
hårdare psykiskt av arbetslöshet än yngre män, medan det motsatta
gäller för äldre. Detta speglar ett förändrat könsrollsmönster i samhället
liksom den stora vikt som unga kvinnor lägger på arbetet som en förutsättning
för identitet och ekonomisk självständighet. De yngre kvinnorna i
denna studie hade dessutom ofta en pessimistisk syn på sin möjlighet att få
ett arbete till skillnad från de yngre männen, vilket kan vara ett uttryck för
en oro bland kvinnor att bli utestängda från arbetslivet. Se också Eriksson
och Hallsten (70) och Novo (84) för fler exempel på detta mönster.
Till sist bör nämnas några faktorer som kan ha betydelse men som vi
inte här haft utrymme att ta upp närmare. Refererade studier inriktar sig
alla på effekterna av arbetslöshet på individen. Samtidigt kan arbetslöshet
ha stor betydelse för andra i den arbetslöses närhet. Sådana förhållanden
kan vara ökad spänning i familjen, risk för barnmisshandel och ökad ohälsa
för övriga familjemedlemmar (77). På samhällsnivå kan hög arbetslöshet
leda till exempelvis ökat övertidsuttag och mer stress i arbetslivet med ökad
sjuklighet och risk för arbetsskador som följd (86). En vanlig effekt av
arbetslöshet, och då speciellt ungdomsarbetslöshet, är risken att denna blir
mer permanent och leder till marginalisering och social exklusion (se t.ex.
Starrin m.fl. (75) för en diskussion om begreppet social exklusion). Inte