jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

30 välfärd, jämlikhet och folkhälsa Vi föreslår även att de sociala villkorens samlade betydelse för sjukdomsbördan uttryckts i funktionsjusterade förlorade levnadsår (DALY, DALE eller QALY) följs. En viktig fråga är i vad mån sociala skillnader i hälsa vid ett tillfälle i livet är resultat av tidigare erfarenheter, eller om skillnaderna i första hand bestäms av aktuella levnadsvillkor. De relativa sociala skillnaderna förefaller att vara störst bland unga vuxna. Efter 40-årsåldern sjunker de relativa sociala skillnaderna i ohälsa medan de absoluta skillnaderna ökar. Det är angeläget att klargöra vilka mekanismer som förmedlar effekter av ogynnsamma villkor under uppväxten på ohälsa i vuxen ålder. Grundat på den tillgängliga litteraturen presenteras en modell där utveckling av barns känslomässiga, sociala och intellektuella kompetenser får en central roll. Både föräldrar, förskola, skola och fritidsmiljö påverkar dessa kompetenser. Enligt modellen påverkar dessa kompetenser förekomsten av sjukdom senare i livet. Innebörden i begreppet ”jämlikhet i hälsa” Det finns stora variationer i hälsa mellan olika individer och grupper. I Hallands län är medellivslängden för män 2,5 år längre än i Värmlands län (1). I Bollebygd är medellivslängden för män 80 år medan den i Arjeplog endast är 73 år (medelvärden 1991–2000). Kvinnor med s.k. icke facklärda arbetaryrken har mer än två gånger högre dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar jämfört med kvinnor som är tjänstemän på mellan- och hög nivå (1). Variationerna väcker frågor om vilka orsakerna är, om dessa är möjliga att påverka, och om det finns skäl för samhället att aktivt söka minska dem. Bland annat WHO har angivit som mål att hälsoklyftorna mellan olika socioekonomiska grupper inom respektive medlemsland skall minska (2). I Sverige har Nationella folkhälsokommittén redovisat förslag till nationella mål för folkhälsan med syfte att utjämna påverkbara skillnader i hälsa. Avsikten med denna skrift är att ge underlag till förslag till hur detta mål kan följas upp. Detta kräver som bakgrund en aktuell bild av grundläggande begrepp och perspektiv inom området. I detta kapitel definieras först begreppet ”ojämlikhet i hälsa”. De epidemiologiska och ekonomiska begrepp som används i kapitlet förklaras i
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 31 två anslutande faktarutor. I begreppet ”ojämlikhet” finns en underförstådd värdering av att ”ojämlika” förhållanden bör förändras. Konflikter mellan denna uppfattning och några andra viktiga värderingar behandlas därför i ett särskilt avsnitt. En viktig orsak till ojämlikhet i hälsa är socialt betingade hälsoskillnader. Dessa skillnader hänger samman med den sociala skiktning som finns i ett modernt samhälle. Några viktiga teorier som söker förklara varför en sådan skiktning uppkommer presenteras därför översiktligt. Kapitlets centrala del är en genomgång av olika metoder för att mäta ojämlikhet i hälsa. I slutet av denna del finns förslag till metoder för att följa ojämlikhet i hälsa i Sverige. Därefter behandlas några olika sätt att förklara varför sociala skillnader i hälsa uppstår. Detta tema utvecklas vidare i ett avsnitt som behandlar utvecklingen av sociala skillnader i hälsa under levnadsloppet. Kapitlet avslutas med en kort kommentar till skillnader i hälsa mellan män och kvinnor. Definition Vi tillämpar den definition av jämlikhet i hälsa som International Society for Equity in Health använder: ”Jämlikhet i hälsa är avsaknad av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön” (3). Etnicitet ingår inte i denna definition. Ett skäl kan vara att begreppet är problematiskt (4, 5). Etniska minoritetsgrupper kan ha sämre hälsa än majoriteten. Ofta kan dock den sämre hälsan förklaras av att gruppen har en lägre social position (6). Därför är det tveksamt om etnicitet skall inkluderas. Vi har dock valt att behandla etnicitet i ett eget kapitel eftersom denna aspekt ofta förekommer i den svenska debatten. Definitionen av jämlikhet kräver att avsaknaden av skillnaderna är systematiska. Det innebär att skillnaderna har påvisats i upprepade undersökningar som genomförts i olika jämförbara grupper av människor. Jämlikhet i hälsa kan gälla olika aspekter av hälsa: förekomst av dödlighet, sjukdomar, upplevd hälsa och skador, förekomst av bestämningsfaktorer (exempelvis fysisk aktivitet) och konsekvenser av sjukdom (exempelvis funktionsnedsättning och sjukpensionering). Definitionen utgår från begreppet ”jämlikhet” som en översättning av engelskans ”equity”. ”Equity” kan även översätts som ”rättvisa”. Begrep-
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 6 and 7: 32 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 54 and 55:
80 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 71 and 72:
3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74:
arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76:
Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?