jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

138 välfärd, jämlikhet och folkhälsa grund via uppnådd social position, som är överordnad. Effekten av social bakgrund kan enligt en annan hypotes (social programmering) verka direkt på hälsan oberoende av uppnådd position, dvs. man ”för med sig” riskfaktorer, exempelvis hälsorelaterade beteenden, in i vuxenlivet. Alternativt kan man uttrycka det som att den sociala miljön under uppväxtåren har lett till en ökad sårbarhet. Vågerö och Illsley (109) föreslår en mer dynamisk modell (co-evolution hypothesis), där hälsa och sociala förhållanden påverkar varandra i ett växelspel. Tidiga sociala faktorer påverkar viktiga aspekter i en individs livslopp, samtidigt som hälsan även kan påverka den sociala ”karriären”. För en diskussion om betydelsen av uppväxtförhållande för hälsan se avsnittet ”Ett livsloppsperspektiv på sociala skillnader” i kapitel 1. Bristen på longitudinella studier, där samma personer följs under en längre tid, och där hänsyn tas både till hälsorelaterade beteenden och hälsorelaterad selektion liksom effekten av arbetsmarknadsposition på hälsan över tid, gör att vi bara har ”delar av pusslet”. Som Fryer påpekar är en långvarigt marginaliserad position på arbetsmarknaden, präglad av arbetslöshet, tillfälliga anställningar och deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, betydligt mer vanligt förekommande än långvarig arbetslöshet. Den kan också vara lika, om inte mer, psykiskt påfrestande (72). Forskningsbehov I detta avsnitt belyses kunskapsluckor inom området och uppföljningen av viktiga politikområden. Allmänt sett kan vi konstatera behovet av fler longitudinella studier med ett flertal mättidpunkter. Detta är inte minst nödvändigt för att kunna reda ut vad som är selektionseffekter och vad som är orsakssamband. Vissa områden är mer utforskade än andra, hälsoeffekterna av arbetslöshet är t.ex. jämförelsevis väl studerade. Däremot skulle det behövas mer forskning om deltagande i arbetsmarknadsåtgärder ur ett hälsoperspektiv. Det är önskvärt att hälsoaspekter vägs in i AMS uppföljning av de olika programmen, liksom i IFAU:s (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) utvärdering av arbetsmarknadsåtgärderna. Det är också viktigt att följa vilka grupper som får ta del av de olika åtgärderna och i vilken
arbetsmarknadsposition och hälsa 139 utsträckning grupper med en svag position på arbetsmarknaden (t.ex. långtidsarbetslösa, arbetshandikappade, utrikes födda) får arbete genom dessa. En viktig orsak till arbetslösas hälsoproblem är de ekonomiska svårigheter som förlust av förvärvsinkomst kan leda till. Därför är det angeläget att följa den passiva arbetsmarknadspolitiken, dvs. kraven för att kunna få grundersättning eller arbetslöshetsersättning, samt ersättningsnivåerna. Hälsoeffekterna av deltidsarbete är ett annat område som är relativt outforskat och där effekterna på lång och kort sikt mycket väl kan vara motsatta. Det är också exempel på ett område där jämställdhetsmålet kan komma i konflikt med hälsohänsyn, och det är därför intressant att studera närmare. Inte minst effekterna av deltidsarbete på upprätthållanden av den könssegregerade arbetsmarknaden liksom den ojämlika uppdelningen av det obetalda arbetet, som är en viktig orsak till hälsoskillnader mellan könen, är ett angeläget forskningsområde. De undersysselsatta är en särskilt intressant grupp att studera då ofrivillig deltid speglar en svag arbetsmarknadsposition. Som tidigare konstaterats behövs mer forskning vad gäller hälsoaspekter av tidsbegränsad anställning, och här är longitudinella studier nödvändiga, då detta visar vilka som blir kvar i tidsbegränsad anställning och vad detta innebär för individens välfärd och hälsa på längre sikt. Som Nationella folkhälsokommittén skriver har företagshälsovård, arbetsmiljöinsatser och lagstiftning varit inriktade på kärnan av fast anställda. Arbetskraftens differentiering ställer nya krav på dessa institutioner (4). Exempelvis är betydelsen av arbets- och medlemsreglerna inom A-kassan för denna grupps hälsa något som bör utredas. Gruppen egenföretagare är inte mycket studerade, framför allt inte ur ett hälsoperspektiv. Det finns en stor heterogenitet i gruppen och olika typer av egenföretagare lever under mycket olika villkor. Inte minst förekomsten av ekonomisk stress och extremt långa arbetsdagar torde vara en viktig källa till ohälsa för de egenanställda. Samtidigt kan egenanställning också ge individen större frihet och flexibilitet i arbetet. Det är viktigt att inkludera hälsa i exempelvis de utvärderingar som görs av starta egetbidraget. Många studier finns redan om arbetslösas situation och hälsa men i och med att vi fått bestående hög arbetslöshet kommer detta område att ha
Page 1:
2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5:
30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63: 88 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 111: arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 125 and 126: 37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?