jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

70 välfärd, jämlikhet och folkhälsa 3) ohälsan uppkommer i växelverkan mellan olika bestämningsfaktorer, 4) ohälsan förmedlas av psykobiologiska mekanismer, 5) ohälsan förklaras av ökad sårbarhet, samt 6) ohälsan har genetisk förklaring. Förklaringarna utesluter inte varandra. Tillgång till resurser För att en individ skall vara fullt frisk krävs att olika behov är tillgodosedda. Ett sådant behov är tillräckligt intag av näringsämnen. Underskrids intaget ökar risken för olika hälsoproblem. Andra behov är tillgång till skydd mot kyla och värme, rent vatten osv. Det finns ytterligare behov som är svårare att exakt fastställa men som behöver tillgodoses. Dit kan räknas en säker miljö, erkänsla från andra människor, omväxlande upplevelser, möjligheter att påverka den egna situationen, sex, sömn osv. En människa tillgodoser sina behov med hjälp av de resurser som hon eller han disponerar. Vilka resurser som är viktiga varierar olika människor emellan eftersom behoven varierar. Dock, om en grupp människor samlat har större tillgång till resurser, är deras möjligheter att tillgodose behov större. Detta kan vara en förklaring till att socialt mindre gynnade grupper har sämre hälsa. I offentlig svensk statistik beskrivs välfärdsresurser i tolv dimensioner: arbetsmiljö, boende, ekonomi, fritid, hälsa, materiella tillgångar, medborgerliga aktiviteter, sociala relationer, sysselsättning, transporter, trygghet samt utbildning (64). Varierande tillgång till dessa typer av resurser kan förväntas förklara skillnader i hälsa. Betydelsen av flera av dessa resurser behandlas i de följande kapitlen. Tillgång till resurser inom olika kategorier är kopplade till varandra. Det beror delvis på att resurserna är utbytbara. Exempelvis kan en god privatekonomi göra det möjligt att skaffa en bra bostad, god säkerhet och en rik fritid. Tillgång till kulturella resurser ökar möjligheterna till goda positioner inom arbetsmarknaden och därigenom en god ekonomi (65). Dessa förhållanden gör det svårt att klargöra vilka enskilda resurser som är mest avgörande för hälsan. Exponering för riskfaktorer Socialt mindre gynnade grupper är i allmänhet utsatta för fler risker, både sådana som är knutna till miljön (66) och risker som är förbundna med
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 71 livsstil, exempelvis rökning. Förekomst av denna typ av riskfaktorer kan förklara en viss del av den sociala variationen i hälsa (18). Exponering för vissa risker förefaller direkt kunna förklaras av bristande resurser. Exempelvis är en individ som har kort utbildning ofta hänvisad till ett arbete med större risker. En person med små inkomster kan ha svårt att köpa en bil med hög säkerhet och utsätter sig därför för större risk i trafiken etc. Förklaringarna till variationer i livsstil, exempelvis tobaksbruk, är mer sammansatta. Individer som har begränsade resurser har ofta svårare att påverka sin egen situation. De löper större risk för att bli arbetslösa, komma i ekonomisk kris etc. Om tillvaron är mindre förutsägbar är det också mindre ändamålsenligt att ”investera” ekonomiskt och personligt i framtida möjligheter. Att äta en kost som är näringsriktig, att avstå från att röka etc., leder inte till några omedelbara positiva effekter. Det positiva kommer i stället först på sikt. Det kan därför vara ändamålsenligt för en individ med små resurser att ta tillvara de omedelbara ”vinster” olika beteenden ger, i stället för att göra långsiktiga ”investeringar”. Variationer i exponering för risker och för hälsorelaterade beteenden kan således förklara en del av den sociala variationen av hälsa. Det är dock mindre troligt att skillnader i hälsobeteenden är den dominerade förklaringen (18, 67). Växelverkan mellan olika bestämningsfaktorer Sambanden mellan en bestämningsfaktor och förekomst av sjuklighet är ofta beroende av vilka andra exponeringar en individ samtidigt är utsatt för. Detta har en biologisk grund. Kroppens olika mekanismer strävar efter jämvikt. Om individen utsätts för en exponering, exempelvis av influensavirus, strävar kroppen först efter att eliminera viruset. Om detta inte lyckas, försöker kroppen att upprätthålla så mycket jämvikt som möjligt, trots att virus finns i kroppen och individen känner sig sjuk. Detta nya jämviktsläge är inte lika stabilt som det normala. Det innebär att den som redan är sjuk i influensa blir mer känslig för andra exponeringar. Individen kan exempelvis normalt tåla tobaksrök utan att börja hosta. Om samma individ har influensa kan samma mängd rök utlösa ett häftigt hostanfall. De omvända sambanden gäller också. Exponering för tobaksrök, som individen normalt tål, kan fördröja läkning
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5: 30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 95 and 96:
arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?