PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

greppen i högskolans målformuleringar, eftersom de då riskerar att inte ”se” sina
egna kunskaper i detta akademiska ordflöde. Målformuleringarnas art bidrar också
till en känsla av oduglighet och utanförskap då de är väldigt svårtydda när de inte
sätts in i ett sammanhang. Josteen-Ten Brink et al (2009) beskriver hur ängslan och
svårigheter kan uppstå då studenter ska synliggöra sin kunskap. I likhet med Danielsson
(2010) poängterar författarna vikten av att använda ett relevant och förståeligt
material vid bedömning av kompetens. Race (2007) problematiserar vad
självkänslan kan betyda för akademiska studier. Ett av stegen mot en god självkänsla,
när det gäller studier, är att själv bli medveten om det man faktiskt kan. I en
självskattningssituation ”tvingas” studenten till detta. Det gäller att rannsaka sig
själv och lyfta fram de kunskaper man har, men även att få en förståelse för vilka
kunskaper man saknar. Race beskriver begreppet ”unconscious competence” som
en kunskap som finns men som ännu inte är synliggjord av studenten själv.
Då det verkar viktigt för att få en god självkänsla för att tillgodogöra sig sina
studier på bästa sätt så blir det i sammanhanget viktigt hur starten, det vill säga
redskapet för självskattningen, är beskaffat. Signalerar det, som i vårt fall, ett maktövertag
så påverkar det studenternas syn på sig själva. Race (2007) talar också om
betydelsen av studenternas bakgrund i det här läget. Han beskriver hur studenter
som har en viss akademisk bakgrund har lättare för att få till en god självkänsla i
akademiska sammanhang än de studenter som har en helt ickeakademisk bakgrund.
De studenter som kommer till oss för att bli förskollärare har tidigare arbetat
som barnskötare och har ibland endast en gymnasieutbildning i ämnet. De har
också verkat i en miljö där de ständigt blivit påminda om sin ickeakademi då de
arbetar sida vid sida med högskoleutbildade förskollärare. De har, till viss del, värnat
om sin egen yrkesgrupps yrkesstolthet som i mångt och mycket bygger på praktik,
och inte i samma omfattning, teori.
2.3 Valideringsprocess vid förskollärarutbildning på Högskolan i Borås
Valideringsprocessen innebär ett omfattande arbete för både student och lärare/
handledare och ska genomföras i huvudsak under den första terminen i utbildningen.
2.3.1 Valideringsprocessen
Organisationen kring en valideringsprocess kan fungera på olika sätt. Högskolan i
Borås har utgått från kommunens önskemål om en anpassad utbildning för pedagogiskt
verksamma i förskolan, eftersom det saknas utbildade förskollärare. Rekry-
127