PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

förmåga att göra självständiga bedömningar, formulera och lösa problem samt ge
dem beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Genomförande av verkstäder i högskolemiljö ställer speciella krav, som skiljer
sig från verkstäder i andra miljöer. Det gäller exempelvis kraven på att kursens kunskapsmål
skall nås, att examinationsmomentet bör anpassas samt lärarens roll som
både processledare, undervisare och examinator. Vid en eventuell vidareutveckling
av verkstäderna bör särskild hänsyn tas till dessa krav.
Varmt tack till mina kollegor vid Bibliotekshögskolan, Monika Johansson och
Britt Omstedt.
bakgrund
I min första essäuppgift i högskolepedagogisk grundkurs beskrev jag hur jag tidigare
intresserat mig för hur organisationer lär och kunskapsöverföring inom organisationer,
samt hur jag kommit i kontakt med och prövat olika metoder inom
detta område, bland annat Framtidsverkstäder.
Under höstterminen genomförde jag tillsammans med några kollegor en uppdragsutbildning
för ett stort antal personer, yrkesverksamma på svenska skolbibliotek.
I samband med lokala träffar på fyra orter i landet genomförde vi framtidsverkstäder,
med sammanlagt över hundra deltagare.
Verkstäderna föll väl ut och vi ville därför pröva att genomföra dem i en utbildningssituation
med studenter på bibliotekarieprogrammet. Detta gjordes under
vårterminen 2013 i kursen Bibliotek och användarna, 7,5 p, som går i årskurs 1, andra
terminen. Verkstäderna genomfördes som ett examinerande slutseminarium,
alltså istället för andra examensformer.
I detta arbete kommer jag att beskriva metoden Framtidsverkstad, dess bakgrund
och innehåll med anknytning till litteratur och forskning. Jag kommer att
beskriva arbetsgången i tre olika verkstäder, samt slutligen analysera resultat och
föreslå förbättringar.
framtidsverkstädernas historia och utveckling
Framtidsverkstaden som metod utvecklades på 1960-talet av den tysk-österrikiske
forskaren och vetenskapsjournalisten Robert Jungk. Jungk, som var av judisk släkt,
spenderade många år i landsflykt undan nazismens förföljelse. Efter kriget återvände
han till Tyskland och engagerade sig i uppbyggnadsarbetet efter andra
världskriget (Denvall 2000, s 20f ). Hans studier resulterade också i boken Brighter
Than A Thousand Suns (1956), som fortfarande läses och citeras (Calder 1994).
31