PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

som ska läras. Dessa aspekter fokuserar på förståelse. De ligger nära den fenomenologiska
kunskapsteori som utgör grunden i min forskning (Rusner 2012) och är
lätta att integrera i min pedagogiska grundsyn.
Analysen visar även att undervisningen måste vara anpassad efter deltagarna.
Den behöver utgå ifrån deras situation och erfarenhet. Det tar tid att förstå nya
teoretiska begrepp som upplevs som svåra. Därför behövs utrymme för reflektion
och diskussioner på ett sätt som uppmuntrar till fördjupad förståelse och som förmedlar
känslan av att det är möjligt att lära sig. Detta är även något som framkom
i analysen av hur jag har förändrat undervisningen över tid. Inför varje ny undervisningsomgång
anpassade jag den mer och mer till målgruppen. Jag reflekterade
över deltagarnas bakgrund och erfarenhet, vad som var deras primära behov, vad
jag ville uppnå med föreläsningen och vad jag kunde göra för att uppnå syftet. En
sådan undervisning ställer krav på den som undervisar. En deltagare säger: Man
kan använda teoretiska begrepp både på ett sådant sätt att man förstår bättre och på
ett sätt som gör att man inte begriper något överhuvudtaget – det beror på om föreläsaren
kan göra dem begripliga eller inte. Analysen pekar på att det är lättare att ta till
sig undervisningen om föreläsaren är lugn och tydlig, vilket kanske skulle kunna
kopplas till deltagares upplevelser av obehag av att inte förstå. Även egenskaper
som ödmjukhet och lyhördhet nämns. Entwistle (2009) betonar att det är nödvändigt
fånga studenternas uppmärksamhet (attention). Det framkommer också tydligt
i utvärderingar och enkätsvar att undervisningen måste vara intressant och att
föreläsaren behöver vara engagerande och förmedla att ämnet är viktigt. En annan
viktig faktor som verkar påverka deltagarnas motivation och förmåga att ta till sig
undervisningen är om föreläsaren upplevs som kompetent och erfaren inom sitt
område.
Analysen visar även på vikten av att beakta att människor är olika och därför lär
sig på olika sätt. Det ställer också krav på att variation i undervisningsformer och
en pedagogisk bredd i sättet att lära ut. Bron & Wilhelmsson (2005) lyfter fram
möjligheter med ett problembaserat lärande och ett lärande utifrån livsberättelser.
De menar att reflektion i relation till ämneskunskaper och egna erfarenheter innebär
en frigörande kraft till förändring som också gör det möjligt att upptäcka och
överskrida egna referensramar. Race (2001) är mer praktisk och talar om att varje
lärare behöver ha en verktygslåda med olika sätt att förmedla kunskap. Analysen i
detta utvecklingsarbete pekar mot att det handlar om att variera sig med syftet att
möta studenters individuella behov kopplat till deras lärande. Analysen visar även
på ett lärande genom olika sinnen, genom kroppen och genom interaktivitet. Ett
143