PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

Magnus Hagiwara & Anna Kängström
effekt av simulering på ambulanssjuksköterskans
kliniska kompetens
bakgrund
Simulering som pedagogisk metod är ingen ny företeelse. Områden med ett högt
säkerhetstänkande som t.ex. flygindustrin, kärnkraftindustrin och militär verksamhet
har använt simulering som en metod för att minska fel och misstag i många år
(Gaba, 2004). Exempel är utbildning av piloter inom flygindustrin där blivande
piloter får genomföra många timmars flygsimulering innan de får flyga ett riktigt
plan. Andra högriskverksamheter, som kärnkraftindustrin, har använt sig av datasimuleringar
för att kunna träna sin personal på att hantera olika typer av händelser.
De här verksamheterna har en del gemensamt med många yrken inom hälsosektorn.
I dessa verksamheter kan mänskliga fel leda till allvarliga skador hos
människor (Gaba 2004). Simulering inom de medicinska utbildningarna har funnits
sedan tidigt 1970-tal. Den första datoriserade dockan som användes i de medicinska
utbildningarna var ”Harvey” vilken var en patientsimulator där läkarstudenter
kunde träna omhändertagandet av en patient med olika typer av
kardiologiska problem (Bond et al., 2001). Simulering har blivit en alltmer utbredd
pedagogisk metod i utbildningar av hälso- och sjukvårdsyrken (McFetrich,
2006). De faktorer som drivit på utvecklingen av simulering som pedagogisk metod
är kraven på att öka kvalitet och patientsäkerhet och den snabba utvecklingen
av nya metoder och behandlingar inom sjukvården (Carroll & Messenger 2008).
Simulering i hälso- och sjukvård kan delas upp i tre kategorier. ”Low fidelity simulation”
är enkla modeller som simulerar enkla funktioner som t.ex. en injektionsplatta.
”Medium fidelity” ersätter bara en del av verkligheten och medger träning av
flera funktioner. Dockor i denna kategori har ibland enkla funktioner för uppföljning
och utvärdering. Exempel på dockor i denna kategori är dockor för träning av
hjärt- lungräddning (HLR). Den sista kategorin är ”high fidelity simulation”. I
denna kategori finns dockor som kan simulera de flesta av kroppens funktioner som
andning med lungljud och bröstkorgs- rörelser, hjärtljud och puls och olika typer av
skador. Dockorna har en hög grad av realism och kan programeras till att respondera
44 puh-rapport 2013