PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

Agneta Kullén Engström & Tuve Nordius
gruppidentitet & flexibelt lärande
bakgrund
I arbetslivet förekommer allt oftare förväntningar och krav på kompetensutveckling
hos medarbetarna. En organisations framgång och konkurrensfördel kan vara
beroende på dess förmåga till ständigt lärande och kontinuerligt inhämtande av
kunskaper (Huzzard & Wenglén 2010; Albors-Garrigos & Ramos Carrasco 2011).
Parallellt med att ny teknik öppnar upp för nya undervisningsformer innebär det
en utmaning för högskolor och universitet att möta kraven på individualisering,
attraktivitet och lärande vid behov eller i ett livslångt lärandeperspektiv (Toohey
1999; Ifenthaler & Pirnay-Dummer 2011; Norberg, Dziuban & Moskal 2011;Ossiannilsson
2011;Shollen & Brunner 2011).
I Sverige erbjuder idag flertalet högskolor och universitet studier via flexibelt
lärande 1 och antalet studenter som väljer att studera via flexibelt lärande har under
en tioårsperiod fyrdubblats vilket höstterminen 2011 innebar att de utgjorde cirka
en femtedel av samtliga studenter. Dessa siffror får tas med viss reservation då det
förekommer att studenter registrerar sig på kursen utan att de påbörjar dem men
inte heller avregistrerar sig (Kahlroth & Amnéus 2012).
Det har även visat sig att studenterna som läser via flexibelt lärande tenderar att
prestera någon sämre i form av avklarade poäng. Men att de även i lägre grad fullföljer
sina studier i jämförelse med campusstudenter vilket i sin tur har ekonomiska
konsekvenser för lärosätena (Hrastinski 2009; Kahlroth & Amnéus 2012). Samtidigt
hävdar Norberg, Dziuban & Moskal (2011) att forskning visar att avhoppen
är färre i kurser med flexibelt lärande med inslag av campusträffar än i rena nätbaserade
kurser.
Hrastinski (2009) och Poon (2012) belyser att studiemiljö och den sociala di-
1
I detta utvecklingsarbete omfattar begreppet flexibelt lärande såväl studier som är helt webbaserade som studier som kombinerar
webbaserade studier med fysiska träffar
88 puh-rapport 2013