PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

att utveckla begrepp eller beskrivningar inom ett område (Kvale & Brinkmann
2011). Det var betydelsefullt att vi fokuserade på kursmålens faktiska innehåll till
följd av att det är dem som läraren ska bedöma om studenten får tillgodoräkna sig
reell kompetens för. Graneheim och Lundman (2008) beskriver att vid kvalitativ
innehållsanalys kan två olika infallsvinklar användas. Det ena infallsvinkeln innebär
att forskaren fokuserar på det manifesta innehållet, det som direkt uttrycks i
texten. Den andra infallsvinkeln innebär att fokus sätts på det latenta innehållet,
vilket innebär en tolkning av det som uttrycks i texten. Graneheim och Lundman
anser att oavsett vilken infallsvinkel som väljs så sker alltid någon form av tolkning,
men den kan vara mer eller mindre djupgående. I vår analysprocess har vi eftersträvat
att fokusera på det manifesta innehållet i kursmålen med en låg nivå av tolkning.
Vid analysen har dock en viss tolkning krävts för att förstå den underliggande
meningen i olika kursmål för att vi skulle kunna placera dem i olika kategorier
Analysprocessen inleddes med att samtliga kursmål i självskattningsmaterialet
lästes igenom flera gånger för att vi skulle få en överblick på materialet och för att
få en förståelse för vad materialet som helhet handlade om. Därefter klipptes alla
kursmål ut till remsor och markerades med kurstillhörighet för att de inte skulle tas
ur sitt sammanhang. Kursmålen fick koder som kort beskrev deras innehåll. De
kodade enheterna som hade ett liknande innehåll placerades sedan i kategorier.
Efter noggrann genomläsning och diskussion om kategorierna framträdde ett antal
teman. Dessa teman kan beskrivas som kunskapsområden inom förskollärarutbildningen.
3.2 Hur tänker vi använda intervjuguiden i valideringsprocessen?
Genom att använda intervjuguiden vid intervjuer med studenter öppnar vi upp för
att intervjun kan bli ett mer respektfullt möte mellan student och akademi. Vår
avsikt med intervjuguiden är att den ska kunna fungera som ett redskap i mötet
mellan lärare och student, för att vid ett tidigt stadium under intervjun synliggöra
vilka kunskapsområden varje student vill framhäva. Vi menar att tid och fokus bör
läggas på det studenten kan och inte på det han/hon inte kan.
4. resultat
Genom att alla 96 kursmål klipptes isär och kategoriserades i kunskapsområden
framträdde ett kunskapsbaserat samtalsunderlag, istället för motsvarande självskattningsmaterial
som följer kronologisk ordning i utbildningen. Detta resulterade
i att intervjun/samtalet kunde genomföras utifrån studentens beskrivning av
130 puh-rapport 2013