PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

Lärarutbildaren är anställd av högskolan och bedömer studentens samlade
kompetens, såväl reell som formell, samt vilka möjligheter det finns att få tillgodoräkna
sig dessa i förhållande till utbildningens kursmål. Bedömningen görs utifrån
självskattning, intervjuer, handledarens bedömning/kommentarer från arbetsplatsbytet
samt inlämnade betyg/intyg från tidigare studier och arbete. Lärarutbildaren
gör också två besök hos varje student vid arbetsplatsbytet för att samtala och
stödja såväl student som handledare i valideringsprocessen. Det är viktigt att studenten
blir medveten om sina kunskapsområden samt kvalitén på sin kunskap
(Björklund Boistrup 2010). I lärarutbildarens roll ligger att utveckla studenters
kunskaper samt att hjälpa dem att bli medvetna om vad de bör fokusera på i sitt
kommande lärande. Lönnheden och Olstedt (2010) menar att relationen mellan
tidigare kunskaper och lärande skapar begreppet erfarenhet, vilket är just vad reell
kompetens handlar om.
3. metod
För att hitta ett hanterbart sätt att strukturera de aktuella studenternas kunskapsområden
har olika förslag diskuterats i arbetsgruppen. Utifrån dessa förslag och
diskussioner skapades en intervjuguide med syfte att förenkla det detektivarbete
som valideringsprocessen innebär såväl för student som för handledare och lärarutbildare.
3.1 Tillvägagångssätt
I våra samtal om självskattningsmaterialet ställde vi oss frågan om det var möjligt
att kategorisera en hel utbildnings kursmål i olika kunskapsområden. Detta skulle
innebära att vi frångick självskattningsmaterialets struktur, som utgår från kursernas
ordningsföljd i utbildningen, och att vi istället skulle fokusera på utbildningens
kunskapsområden. Kunskapsområden skulle bl.a. kunna vara naturvetenskap, matematik
eller språk. Värdet med att finna utbildningens kunskapsområden skulle
vara att vi skulle kunna utforma en intervjuguide utifrån dem. Genom en sådan
intervjuguide skulle läraren lättare kunna ringa in studentens kunskaper vid intervjun
och fördjupa samtalet inom dessa områden. Studenten skulle därmed inte
behöva redogöra för de områden som han/hon inte har kunskaper inom.
Första steget i vår process var att analysera textinnehållet i kursmålen. Vi valde
att använda oss av kvalitativ innehållsanalys. Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och
Wägnerud (2005) beskriver innehållsanalys som ett användbart redskap när man
vill undersöka texters faktiska innehåll. Innehållsanalys kan också vara till stöd för
129