PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

son 2005) var lättare att åstadkomma när studenterna var de som arbetade och tog
initiativen i övningarna. Läraren hade en mer tillbakadragen roll under själva simuleringen
och blev på så sätt mindre auktoritär i sin framtoning. Simuleringen stimulerade
till ett eget lärande där studenterna själva bidrog till sitt lärande.
Lära av erfarenhet
Senare tids kognitiva forskning har visat att personer i yrkesliv inte fattar beslut
genom att analytiskt väga olika alternativ mot varandra. Istället fattas beslut som
är baserade på erfarenhet (Klein, 1999). Forskningen visar att erfarna beslutfattare
mentalt simulerar olika lösningar på ett problem och simuleringen baseras på tidigare
erfarenheter från yrkeslivet. Denna modell tillåter snabba beslut, besluten är
inte alltid de bästa men det första tillräckligt goda beslutet används för att vinna
tid. Modellen bygger på att beslutsfattaren har en stor erfarenhetsbank att plocka
ur. Enligt forskning tar det tio år att bygga upp denna erfarenhet. Ett sätt att förkorta
den processen kan vara high fidelity simulering. Genom att utsätta studenten
för flera simulerade situationer kan det snabba beslutsfattandet förbättras. Det var
också i området ”Decison Making” vi såg de största skillnaderna mellan pre- och
posttestet. Konstruktivistiska teorier beskriver att människan är en aktiv konstruktör
som utvecklar och bygger förståelse om hur saker förhåller sig. Genom erfarenheter
ökar förståelsen för de uppgifter som utförs. Den ökande förståelsen omsätts
i nya handlingar genom att pröva igen och se hur det fungerar i praktiken (Bron &
Wilhelmson 2005).
Lära av att utföra
I utbildningar som ska leda till ett praktiskt yrke bör ”learning by doing” ingå i
kurserna (Race 2001). Genom att låta studenterna utför professionsrelaterade
praktiska moment stimuleras studenten till ett kritiskt förhållningssätt. Det är
också viktigt att i yrkesrelaterade utbildningar kunna utvärdera studentens praktiska
förmåga. Om inte annat för att göra utbildningen mer attraktiv för framtida
arbetsgivare (Race 2001). I institutionen för vårdvetenskap på Högskolan i Borås
verksamhetsplan ses utvecklingen av nya lärandemiljöer som ett viktigt mål i institutionen
och Högskolans strävan till att bli ett professionsuniversitet. Speciellt
miljöer som gynnar reflexion och kliniska färdigheter lyfts fram (Högskolan i
Borås). Simuleringsmiljöer är exempel på sådana miljöer. Att bygga realistiska miljöer
där simuleringen utförs har lyfts fram som en viktig komponent för en effektiv
simuleringsutbildning (Gaba 2004).
51