Ds 2011:39 Internationella namnfrågor

Svensk internationell namnrätt Ds 2011:39svensk rätt skulle tillämpas på deras rätt att förvärva efternamnenligt de familjerättsliga reglerna, på deras rätt att ansöka omnytt efternamn, och deras skydd mot intrång i namnrätten.I propositionen till 1963 års namnlag uttalade dock departementschefenatt frågan liksom ditintills torde kunna lämnas tillrättspraxis. Något uttryckligt stadgande om utländsk medborgaresrätt att vid inflyttning till Sverige behålla enligt utländsk rättförvärvat namn ansågs inte heller påkallat. 7 Det ansågs dockfinnas behov av att i lag reglera frågan om utlännings rätt tilladministrativt namnbyte enligt svensk rätt. I RÅ 1924 ref. 28hade slagits fast att släktnamnsförordningen inte var tillämpligpå utländska medborgare och att dessa inte kunde påkallatillämpning av svensk rätt. Dessa var därmed hänvisade till sitthemlands myndigheter för administrativa namnändringar. Fråganom godkännande av ett på så vis ändrat namn var heller intereglerad men får möjligen anses följa av rättsfallet. En sådan rättgavs i 1963 års namnlag i 8 § 3 st. till utländska medborgare somhade bosättningstillstånd eller som var gifta med svenska medborgaresamt till övriga utländska medborgare som stadigvarandevistades i riket om det fanns skäl för detta. För övriga utländskamedborgare förutsattes att nationalitetsprincipen gällde. Vidareförutsattes att nationalitetsprincipen tillämpades avseendesvenska medborgare med utländskt hemvist. I tillämpningsföreskriftertill kungörelsen (1940:548) om utfärdande av pass åbeskickningar och konsulat (utrikesförvaltningens passkungörelse),som upphävdes genom 1978 års passlag, stadgades att”efternamn anges i enlighet med svensk lags bestämmelser omnamn – namnlagen (1963:521)”. Vidare sades i föreskrifterna attutländsk myndighets beslut om namnändring (avseende svenskmedborgare) inte fick godtas.I praxis kom dock en glidning mot hemvistprincipen att ske.Svensk rätt förefaller ha tillämpats på frågan om hustruns förvärvav mannens efternamn och barnens förvärv av faderns efternamn7Se prop. 1963:37 s. 38.22