Ds 2011:39 Internationella namnfrågor

Ds 2011:39EU-rättens krav på den nationella namnrätten49 FEUF) genom att försätta sökanden i en situation som ärogynnsam i förhållande till den situation som råder för tyskamedborgare. EU-domstolen konstaterade att, även om det ärtillåtet att transkribera namn och att fastställa närmare bestämmelserför detta, kan sådana bestämmelser strida mot EU-rättenom de innebär en nackdel som i praktiken inskränker etableringsfrihetenför den vars namn transkriberas. Så kan vara falletom transkriptionen gör att personen i fråga tvingas använda enstavning av sitt namn som gör att uttalet förvanskas och att hanspotentiella kunder förväxlar honom med en annan person. Reglerom transkription av namn kan således under vissa omständigheterinnebära ett hinder för den fria rörligheten.4.3 Garcia Avello-falletI Garcia Avello-fallet var det fråga om efternamn för spanskamedborgarens Carlos Garcia Avello och belgiska medborgarensIsabelle Weber två barn Esmeralda och Diego. Familjen hadehemvist i Belgien och barnen hade såväl spanskt som belgisktmedborgarskap. Föräldrarna önskade att barnen i enlighet medtraditionellt spanskt namnskick skulle heta Garcia Weber. Dettanamn registrerades vid konsulära avdelningen vid Spaniensambassad i Belgien.Belgisk internationell privaträtt tillämpar nationalitetsprincipenpå frågan om namn och belgiska myndigheter gav i enlighetmed artikel 3 i 1930 års Haagkonvention för lösande av lagkonfliktermellan medborgarskapslagar företräde åt det belgiskamedborgarskapet. Barnen fick därför namn i enlighet medbelgisk rätt, dvs. sin faders efternamn Garcia Avello. Beslutetöverklagades i flera led och den belgiska högsta förvaltningsdomstolenConseil d’Etat/Raad van State vände sig till EUdomstolenmed begäran om förhandsavgörande.EU-domstolen konstaterade i målet att barnen var unionsmedborgareoch i denna egenskap är skyddade mot att diskrimineraspå grund av nationalitet när det gäller reglerna för deras47