Ds 2011:39 Internationella namnfrågor

Överväganden och förslag Ds 2011:39möjligheter att vägra erkännande och i så fall vilka? (4) Vilketförfarande för erkännande ska gälla?En komplicerande omständighet är att det är en mycketheterogen grupp avgöranden som avses. Å ena sidan finner viförvaltningsrättsliga beslut, som åtminstone enligt det svenskasynsättet inte vinner negativ rättskraft, och å andra sidan finnervi domar i tvistemål, vilka vinner såväl positiv som negativ rättskraft.Å ena sidan finner vi rena enpartsförfaranden medan vi åandra sidan finner tvåpartsförfaranden med allt vad det innebärom vikten av delgivning, möjlighet att förbereda sitt svaromålm.m. Frågan är om det är möjligt att ha ett gemensamt regelverkbeträffande erkännande av alla dessa olika slags avgöranden.5.4.1 Utländska namnbeslut avseende svenskamedborgareSå tidigt som 1977 pläderade docenten (nu professorn) MichaelBogdan för att det borde införas ett förenklat förfarande varigenomutländska namnbeslut rörande svenska medborgare bosattautomlands antingen kunde erkännas eller utan materiell prövningläggas till grund för ett svenskt avgörande i enlighet med detutländska beslutet. 113 Hans önskemål hörsammades dock inte isamband med utarbetandet av 1982 års namnlag och det ansågsinte nödvändigt att särskilt reglera villkoren för erkännande avutländska avgöranden i namnfrågor. Nordiska namnbeslut haransetts utan särskild reglering kunna erkännas medan namnbeslutfrån övriga världen endast är något som PRV bör ta hänsyntill när verket prövar ansökningar om administrativa namnförvärvenligt svensk rätt. 114Det torde efter EU-domstolens avgörande i Grunkin ochPaul-fallet (se avsnitt 4.4) stå klart att en vägran att erkännanamnbeslut från övriga EU-länder missgynnar unionsmedborgaresom utnyttjat rätten att fritt röra sig och uppehålla sig i113Se Bogdan, TSA 1977 s. 53.114Se prop. 1982/83:38 s. 11.86