Ds 2011:39 Internationella namnfrågor

EU-rättens krav på den nationella namnrätten Ds 2011:39familjenamn och ansökan ska beviljas om det föreligger beaktningsvärdaskäl därtill. Denna möjlighet infördes dock först 1988och tillämpades endast på par som ingått äktenskap därefter.Denna möjlighet stod därför inte till buds för kärandena. Vidareär det enligt ZGB inte möjligt för en man att åstadkomma ennamnkombination där hans eget efternamn föregår det han fårfrån hustrun. Detta är endast möjligt för kvinnor. Det är hellerinte möjligt för vardera maken att behålla sitt efternamn. 73Enligt Europadomstolen förelåg en diskriminering på grundav kön som stred mot artiklarna 14 och 8 sammantagna ochframhöll att det måste föreligga tungt vägande skäl för att motiveraen särbehandling enbart på grund av kön. Den schweiziskaregeringen argumenterade för att regelverket såg ut som detgjorde eftersom det fanns ett legitimt intresse av att återspeglafamiljeenhet i ett gemensamt efternamn. Denna argumentationövertygade emellertid inte domstolen eftersom familjeenhetenlika väl skulle återspeglas om det hade varit möjligt för mannenatt behålla sitt efternamn förställt kvinnans som med det i ZGBtillåtna motsatta arrangemanget. 74I det senare Guillot-fallet 75 slog Europadomstolen fast attäven förnamn faller inom tillämpningsområdet för artikel 8. Detfinns en tämligen omfattande praxis beträffande rätten att frittvälja eller avstå från namn men Europadomstolen och tidigareäven Europeiska kommissionen för mänskliga rättigheter hartillåtit staterna ett stort skönsmässigt utrymme. Det har dockansetts utgöra en kränkning att inte tillåta ett namnbyte för enperson som genomgått en könsbytesoperation. 76Hittills har frågan om i vad mån nationella namnregler stridermot skyddet för familje- och privatlivet ännu inte prövats inomramen för EU-rätten. I båda de två mål där dom väntas – Sayn-73Se App. no. 664/06, Losonci Rose et Rose c. Suisse, 9.11.2010 där Schweiz återigenfälldes i Europadomstolen för brott mot ariklarna 14 och 8 EKMR.74Såvitt jag kunnat se är dock schweizisk namnrätt ännu inte ändrad.75Se App. no. 22500/93, Guillot v. France, 24.10.1996, ECHR 1996-V.76Se App. no. 28957/95, Christine Goodwin v. United Kingdom, 11.7.2002. Se för enmer utförlig redogörelse för rättspraxis Personnavne. Betænkning afgivet af Navnelovsudvalget.Betænkning nr. 1446, 2004, s. 102-110.56