Ds 2011:39 Internationella namnfrågor

Överväganden och förslag Ds 2011:39omfattande rättsutredning. 87 Eftersom svaren heller inte ges i lagutan får sökas i lagförarbeten och litteraturen kan de heller intebetecknas som säkra. Det kan inte annat än anses som otillfredsställande.De skäl som kan tänkas anföras emot en uttrycklig regleringav de internationellt privaträttsliga namnfrågorna i lag är ihuvudsak två. För det första kan i en situation med begränsad tidoch resurser den internationella namnproblematiken vara mindreprioriterad än den nationella och man kan av den anledningenavstå från att lägga tid och kraft på den. Det argumentet saknarbäring nu när uppdraget består i att ta ställning till behovet av enmer utförlig reglering och tid och kraft har avsatts. För det andrakan det finnas skäl att avstå från en uttrycklig reglering omfrågorna inte framstår som särskilt praktiskt angelägna att lösaoch det är osäkert vilken lösning som ska väljas. Mot bakgrundav det pågående överträdelseärendet och den praxis med namnrättsligrelevans som kommit från EU-domstolen under senareår är det tydligt att frågorna om inte förr så nu blivit angelägnaatt besvara och att det inte längre är ett alternativ att vänta. Detär också en internationell trend att uttryckligen reglera deninternationella privaträtten och vi kan se att det under de senasteårtiondena antagits heltäckande internationellt privaträttsligaregelverk som omfattar bland annat namnfrågorna i en radländer. 88Lagtekniskt kan man antingen tänka sig att de internationellanamnfrågorna såsom idag regleras i namnlagen eller att de gesutrymme i en särskild lag om internationella namnfrågor. Vadbeträffar reglernas innehåll saknar valet betydelse – det är endasten fråga om tillgänglighet och överskådlighet. För att reglera deinternationella namnfrågorna i namnlagen talar att det är denvedertagna placeringen av reglerna och att kontinuitet underlättarrättstillämpningen. Ett ytterligare argument i samma rikt-87Möjligen har denna promemoria bidragit till att på ett överskådligt sätt tydliggörarättsläget.88Se t.ex. art. 37-40 i 1987 års schweiziska IP-lag, art. 36-39 i 2004 års belgiska IP-lag ochart. 5 och 53 i 2005 års bulgariska IP-lag.62