Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460
Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion
Den nedre delen visar två av de företag som ingår i branschen, A och B. Företag A
är ett företag med låg elkostnadsandel och i vilket således de historiska incitamenten
att aktivt arbeta med energieffektivisering varit relativt måttliga. Samtidigt är
det också rimligt att anta att den totala potentialen (mätt i MWh) är relativt låg
eftersom företagets elförbrukning också är låg. I företag B å andra sidan är elkostnadsandelen
hög, och erfarenheterna av att identifiera och driva igenom energieffektiviseringsåtgärder
därför relativt omfattande. Eftersom elförbrukningen är hög
kan man dock samtidigt tänka sig att den fysiska potentialen för omfattade elbesparingar
också är relativt hög. På basis av detta resonemang är det rimligt att anta att
av de icke-identifierade åtgärder som illustreras i Figur 5.1 kan de två med lägst
kostnad men relativt låg potential hänföras till företag A. Det finns i detta företag
relativt billiga men ej speciellt omfattande åtgärder som inte kommer till stånd trots
det incitament som elskatten erbjuder. I Företag B kan man tänka sig att de billiga
och enkla åtgärderna redan vidtagits men det kan fortfarande finnas en del dyrare
åtgärder – kanske t.o.m. med hög besparingspotential – som elskatten inte lyckats
stimulera fram. Detta illustreras i Figur 5.1 av den skuggade åtgärden till höger i
diagrammet.
Antag nu att båda företagen erbjuds möjligheten att införa ett energiledningsystem
och samtidigt få en skattereduktion. Vi antar för enkelhets skull att energiledningsystemet
innebär att alla oidentifierade (i Figur 5.1 skuggade) åtgärder kan
identifieras och genomföras så länge som avkastningskravet är tillräckligt lågt (och
således flera åtgärder även ovanför nollstrecket bedöms som lönsamma). Kommer
detta styrmedel att främja en kostnadseffektiv energieffektivisering? Fördelen med
elskatten är att den erbjuder en likformig ”prislapp” för alla företag i branschen och
uppmuntrar på så sätt till en kostnadseffektiv fördelning, men nackdelen med skatten
är att den inte i tillräcklig omfattning ”tvingar” alla företag att aktivt integrera
energieffektivisering i det dagliga arbetet. Det senare kan dock energiledningssystemet
bidra till, och på så sätt kan detta system också främja kostnadseffektiviteten.
I praktiken väljer dock företagen själva om de vill gå med i programmet eller
ej, och vilka som väljer att göra detta samt vilka som väljer att fortsätta betala skatten
kan vara betydelsefullt ur effektivitetssynpunkt. Det troliga är att företag med
hög elkostnadsandel – och således också höga absoluta elkostnader – i första hand
väljer att gå med. Dessa företag har kort sagt mest att vinna på att undvika elskatten.
I Figur 5.1 representeras denna ”grupp” av företag B. Företag A å den andra
sidan har inga höga kostnader för elskatten och väljer troligen att fortsätta betala
den. Ett problem med denna ”självselektion” är att de företag som har minst erfarenhet
av energieffektiviseringsarbete väljer att stå utanför; de billiga skuggade
åtgärderna i Figur 5.1 kommer således inte att identifieras som ett resultat av systemet.
Å andra sidan är dessa åtgärders potential ganska liten så den totala effektivitetsförlusten
behöver inta vara hög. Företag B kommer däremot att lära sig att
identifiera den åtgärd som inte redan vidtagits; eftersom företaget har en hög elförbrukning
kan denna åtgärd ha en relativt hög potential. Självselektionsproblemet
består således främst i att hos de företag som väljer att stå utanför finns troligtvis
relativt billiga – men ännu ej identifierade – åtgärder och dessa kommer således ej
103