Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460<br />
<strong>Industrins</strong> <strong>energieffektivisering</strong> – <strong>styrmedlens</strong> effekter och interaktion<br />
Dagens ordning innebär i huvudsak följande. Vid tillståndsprövningen enligt miljöbalken,<br />
med tillämpning av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap., ska prövningsmyndigheten<br />
välja den lösning som sammantaget är bäst från miljösynpunkt<br />
utan att kraven blir orimliga. Det är förhållandena i det enskilda fallet som då är<br />
avgörande. Denna strävan mot individuell kostnadseffektivitet från miljösynpunkt<br />
är en hörnsten i miljöbalken, liksom i de två EU-direktiven. En annan hörnsten är<br />
att prövningen är integrerad. Verksamheten ska ses som ett system med olika samverkande<br />
delar. Exempelvis ska energihushållning normalt kopplas ihop med utsläpp.<br />
Vidare ska inte frågan om elförbrukning behandlas isolerat (såsom i PFE)<br />
utan ses tillsammans med andra energilösningar. Ytterligare en aspekt är att tillståndsprövningen<br />
ger rätt för olika experter från myndigheter, organisationer m.fl.<br />
att medverka och ge in information om t.ex. energihushållning i ärendet och därmed<br />
berika underlaget för prövningsmyndigheten inför beslut.<br />
Generella författningsreglerade miljökrav på t.ex. energihushållningsåtgärder<br />
eller energiförbrukningsgränser är lika för de adresserade verksamhetsutövarna.<br />
Ordningen är enkel. Det blir bättre rättssäkerhet förutsatt att de generella kraven i<br />
författningen är mer precist formulerade än de allmänna hänsynsreglerna. Det finns<br />
även praktiska fördelar, som vi återkommer till.<br />
Utgångspunkten för diskussionen är ordalagen i 9 kap. 5 § miljöbalken: Är<br />
det ”mer ändamålsenligt” att reglera frågan om energihushållning generellt i en<br />
författning än genom ett individuellt anpassat förvaltningsbeslut (tillstånd)? Det<br />
råder olika uppfattningar i denna fråga inom EU. Medan Sverige och t.ex. Storbritannien<br />
sedan länge förordar den individuella prövningen, har bl.a. Tyskland alltid<br />
talat för generella, tydliga författningsreglerade krav.<br />
På ett principiellt plan finns flera faktorer som talar emot en generell reglering.<br />
Här bör man anknyta till vissa ändamålsuttalanden i propositionen till 9<br />
kap. 5 § miljöbalken Generella krav ska kunna ersätta den individuella prövningen<br />
när det är fråga om verksamheter av ”likartat slag” (prop. 1997/98:45 II, s. 111).<br />
När det gäller energihushållning i industrin handlar det tvärtom om olika industribranscher.<br />
Anläggningarna är stora och komplexa och miljöriskerna varierar från<br />
fall till fall. Om kostnader alltid ska avsättas för energihushållningsåtgärder enligt<br />
de generella föreskrifterna, blir det mindre pengar över till att t.ex. motverka förorening<br />
genom skadliga ämnen, som kan vara en mer angelägen åtgärd vid en viss<br />
anläggning. Detta är inte förenligt med uttalandet i propositionen att ”hälso- och<br />
miljöskyddet inte får riskera att försämras vid övergång till generella föreskrifter”<br />
(prop. 1997/98:45 I, s. 342), inte heller med EU-rätten; industridirektivet kräver<br />
som sagt att de generella kraven ska ”säkerställa ett samordnat förfarande och en<br />
hög skyddsnivå för miljön motsvarande den som kan uppnås med enskilda tillståndsvillkor.”<br />
Dessutom anges i förarbetena att generella krav bör kunna komma ifråga när<br />
”påverkan på omgivningen är väl dokumenterad” (prop. 1997/98:45 II, s. 111). Så<br />
kan det inte sägas vara vid stora industriella anläggningar där de lokala miljöförhållandena<br />
kan variera mycket. Även systemet för energiförsörjningen kan variera<br />
från anläggning till anläggning. Att såsom i Energimyndighetens förslag generellt<br />
111