Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460
Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion
men även de principiella överväganden som ligger bakom denna regel. På samma
sätt undersöks kravet på ”bästa möjliga teknik” i 2 kap. 3 §. Energihushållning är
en del i detta begrepp (som har samband med IPPC-direktivets ”bästa tillgängliga
teknik”). Relevanta frågor i arbetet är bl.a. om energihushållning är avgränsat till
sparande av energi i snäv mening eller om det även omfattar utvinning av förnybara
energiresurser, med syfte att hushålla med t.ex. fossila bränslen, liksom om lagstiftaren
har diskuterat miljöbalkens roll i förhållande till andra slags styrmedel
som syftar till energihushållning. De ekonomiska styrmedlen syftar ofta till att
uppfylla andra klimat- och energipolitiska mål, men har trots detta viktiga effekter
på industrins energianvändning.
Arbetets andra del har analyserat respektive styrmedels förmåga att på ett
träffsäkert sätt undanröja viktiga barriärer för genomförandet av samhällsekonomiskt
effektiva energieffektiviseringsåtgärder. Analysen i denna del är i första hand
principiell och bygger på den ekonomiska teorin om förekomsten av marknadsmisslyckanden
som snedvrider industrins incitament att vidta sådana åtgärder (se
t.ex. Jaffe och Stavins, 1994). Speciell uppmärksamhet ägnas åt de olika styrmedlens
förmåga att främja en effektiv introduktion av åtgärder för förbättrad energihushållning
i industrin (inklusive förekomsten av administrativa kostnader), samt
hur olika styrmedel påverkar prisbildningen på olika energibärare (och därmed
också incitamenten till att genomföra energieffektiviseringsåtgärder). De empiriska
resultat som presenteras i denna del av projektet hämtas från tidigare forskningsstudier,
men i viss mån också från egna intervjuer med branschföreträdare. De egna
empiriska studierna i denna del tillhandahåller i första hand kunskap om hur industrin
upplever nuvarande styrmedel med avseende på ändamålsenlighet och överlappning
etc.
Den tredje och sista delen av arbetet har analyserat hur de olika styrmedlen
interagerar med varandra, dvs. om de t.ex. kompletterar eller överlappar varandra
på olika sätt. Viktiga interaktioner mellan ovan nämnda styrmedel analyseras och
belyses med exempel, men speciell uppmärksamhet ägnas åt de styrmedel som mer
direkt adresserar energieffektivisering (dvs. PFE, miljöbalken och energiskatten).
Även denna del vilar på principiella resonemang men kompletteras också med egna
empiriska studier, bl.a. intervjuer med nyckelpersoner på industriföretag, branschorganisationer,
forskare samt viktiga konsultfirmor. Dessa erbjuder en möjlighet att
bedöma hur verksamhetsutövare upplever styrmedlen, dessas interaktion och ändamålsenlighet,
samt en analys av viktiga orsaker till t.ex. upplevda intressekonflikter.
Vi presenterar också egna ekonometriska studier som belyser interaktionen
mellan PFE och de ekonomiska styrmedel som påverkar elpriset.
En viktig fråga för studien är interaktionen mellan miljöbalkens regler och
PFE samt de mer renodlade ekonomiska styrmedlen. Vi vill på ett övergripande
plan diskutera hur hushållningsregeln i miljöbalken genomförs mot enskilda aktörer,
främst i samband med tillståndsprövningen. Det handlar här om hur tillståndsvillkor
om energihushållning kan utformas. Vidare behandlas betydelsen av tillståndets
och villkorens rättskraft. Den principiella frågan är här vilken flexibilitet
som finns i miljöbalkssystemet och därmed vilket utrymme som finns för att dessutom
använda ekonomiska och andra styrmedel för energihushållning. Kan miljö-
21