Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion 4 Erfarenheter av styrmedel i industrin: empiriska studier och industrins synpunkter 4.1 Introduktion Detta kapitel syntetiserar resultaten från tidigare studier som behandlar de energi- och klimatpolitiska styrmedlens effekter på den energiintensiva industrin i Sverige. Kapitlet fokuserar således främst på styrmedlens reella påverkan och behandlar t.ex. inte s.k. ex ante studier i vilka olika modeller används för att simulera de möjliga effekterna av olika styrmedel. Vi kartlägger också de åsikter om olika existerande och möjliga framtida styrmedel som framförts av företrädare för industrin, dels utifrån publicerade rapporter men även egna intervjuer med företrädare för alla de industrisektorer som klassificeras som energiintensiva (enligt PFE-kriterierna). Kontakten med dessa företrädare skedde via e-post och telefon kring ett antal frågor som fokuserade på ändamålsenligheten samt förhållandet mellan styrmedlen. Frågorna var öppna och allmänna, och dessa presenteras i bilaga A. Deltagande aktörer var Jernkontoret, Skogsindustrierna, Sandvik, Plast- och Kemiföretagen och SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik. Intervjuundersökningen uppfyller inga vetenskapliga kriterier angående urval eller representativitet och resultaten ska därmed betraktas som indikativa. Den refereras dock till som Mansikkasalo (2010). 4.2 Övergripande uppfattningar om de svenska styrmedlen Vid en genomgång av studier, branschrapporter och yttranden vilka samtliga behandlar hur industriaktörer, och i viss mån myndigheter, upplever den existerande lagstiftningen kring energieffektivisering framträder ett antal återkommande synpunkter. För det första råder ett allmänt, storleks- och branschöverskridande, missnöje med svensk energipolitik vilken anses vara för kortsiktigt utformad. Den kortsiktiga politiken verkar uppbromsande i och med den osäkerhet som den skapar. Osäkerhet kring huruvida förändringar kommer att ske gällande existerande och nya styrmedel gör det omöjligt att förutsäga framtida priser på olika bränslen samt el. Därmed uppfattas det som svårt att utforma en långsiktig strategi avseende användningen av primärbränslen (se också Rohdin och Thollander, 2006). I detta och liknande sammanhang efterlyses därmed, för det andra, en mer systeminriktad och samordnad syn på energihushållningen. Exempelvis regleras utsläppen av kväveoxider både via den s.k. NOX-avgiften samt i utsläppsvillkor genom tillämpningen av miljöbalken. Problem kan uppstå om tillståndsvillkoret sätter taket för tillåtet utsläpp per energienhet medan NOX-avgiften enbart tar hänsyn till antal kilo utsläppta kväveoxider. I vissa industrier, såsom stålindustrin, kan exempelvis ny teknologi innebära högre utsläpp per energienhet men totalt lägre utsläpp, något som tillståndsmyndigheter, enligt industriföreträdare, bör kunna ta 59
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion hänsyn till (Svenskt Näringsliv, 2007). Inom branscher såsom skogsindustrin krävs stor flexibilitet avseende kvalitet och produktmix, parametrar som påverkar företagens energibehov. En ökad elförbrukning kan innebära en förbättrad total energieffektivitet. Därför är det nödvändigt att ha en helhetssyn på energieffektiviseringar i anläggningar (Skogsindustrierna, 2008). Problematiken med bristande systemperspektiv kan höra samman med tillämpningen av nationella miljömål. Det finns en risk att nationella miljömål oavkortat transformeras till regional nivå utan hänsyn till enskilda verksamheters begränsade förmåga att kortsiktigt anpassa sin miljöpåverkan. Viss miljöpåverkan kan vara svårt att göra något åt i det kortare perspektivet men ändå väga tungt i regionens ambitioner att uppnå målen. För att uppnå kostnadseffektiva miljöbesparingar krävs därmed, hävdas det, ett långsiktigt helhetstänkande (Svenskt Näringsliv, 2007). I detta avseende krävs således fler systeminriktade studier på alla nivåer – från enskilda processlinjer, till hela anläggningar och regioner och/-eller nationer. Nya tekniker för kylning är exempel på utveckling av stödprocesser, vilka visserligen inte är energiintensiva i sig men som ändå kan vara förenliga med stora energibesparingspotentialer. För det tredje, hävdar många företrädare för industrin, regleras energieffektivisering bäst via generella styrmedel såsom PFE (Svensk Energi, 2008; Svenskt Näringsliv, 2008; Skogsindustrierna 2008; Energimyndigheten, 2008). 23 Det finns enligt dessa inte behov av att ställa särskilda krav på industriella anläggningar avseende energihushållning när styrmedel såsom PFE finns. Således behövs inte Miljöbalkens krav på effektiv energihushållning tillämpas vid tillståndsprövning och tillsyn. När förutsättningarna är givna från början, såsom är fallet med de generella styrmedlen, har svensk industri större möjlighet att finna rätt teknik och lösningar. Systemet blir därmed mindre administrativt tungrott och skapar färre låsningar. För det fjärde betonas vikten av internationellt harmoniserade krav och regelverk för att inte undergräva konkurrenskraften hos svenska företag (se t.ex. Svenskt Näringsliv, 2007; Energimyndigheten, 2008). Inte minst bör bibehållen konkurrenskraft ses som en förutsättning för införandet av ny teknik och energieffektiviserande processer (Energimyndigheten, 2010d). Därtill, för det femte, framhålls betydelsen av dialog, och inte enkelriktad myndighetsinformation, vid utformning och förändring av lagstiftningen. Lagstiftning och krav i individuella tillståndsärenden måste uppfattas som motiverade och rimliga för att myndigheter och företag ska arbeta mot samma mål. Myndigheter och företag ska vara någorlunda överens om problemet och föra sakliga diskussioner om de tekniska möjligheterna till åtgärder. Vidare måste, hävdar många industriföreträdare, företagen ges rimlig tid till anpassning och omställning (Svenskt Näringsliv, 2007). 23 Emellertid finns det undantag vid vilka energihushållning inte anses regleras bäst med generella styrmedel. Exempelvis anser Skogsindustrierna att utsläpp av kväveoxider bäst styrs via villkor i tillståndsbesluten. I detta avseende bejakar industrin således den individuella tillståndsprövningen utgående från BAT även om processen även här kan effektiviseras och förenklas (Svenskt Näringsliv, 2007). 60
Page 1 and 2:
Industrins energieffektivisering -
Page 3 and 4:
Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6:
Innehåll NATURVÅRDSVERKET RAPPORT
Page 7 and 8:
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 9 and 10: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 59: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Referenser NATURVÅRDSVERKET RAPPOR
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129:
Industrins energieffektivisering -
show all

Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?