Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion 2 Energieffektivisering, marknadsmisslyckanden samt styrmedlens roll 2.1 Introduktion Den här studien anammar i stora delar ett samhällsekonomiskt perspektiv på energieffektivisering. Ett centralt resultat i den samhällsekonomiska välfärdsteorin är att i en ekonomi där balansen mellan efterfrågan och utbud avgör vilka varor och tjänster som vinstmaximerande företag producerar (samt hur och i vilken omfattning dessa produceras), kommer utfallet, givet att vissa villkor är uppfyllda (t.ex. perfekt konkurrens, fullständig information etc.), att motsvara en resursfördelning som ger maximal samhällsnytta. Förekomsten av s.k. marknadsmisslyckanden innebär dock att de fria marknadskrafterna inte alltid lyckas uppfylla denna sin grundläggande uppgift, och detta kan motivera införandet av politisk styrning av marknaden. Detta innebär med andra ord att de styrmedel som införs ska bidra till att öka den ekonomiska effektiviteten. Dock kan det vara svårt att fastställa den empiriska betydelsen av olika typer av marknadsmisslyckanden och därmed vad som är en samhällsekonomiskt effektiv nivå på energianvändningen. Det är t.ex. komplext att bestämma den nivå en koldioxidskatt ska sättas på för att på bästa sätt signalerna bränslens miljöskador för att uppnå rätt balans mellan den samhällsekonomiska nyttan och kostnaden av koldioxidutsläpp (Energimyndigheten, 2010e). Studier som försökt prissätta energiproduktionens miljökostnader bekräftar att värdering av miljöeffekter i monetära termer är en svår uppgift som lätt kan leda till svårtolkade och skakiga resultat (se t.ex. Sundqvist och Söderholm, 2002). Svårigheterna med att utforma en samhällsekonomiskt effektiv klimat- och energipolitik är relaterade inte bara till brister på information om t.ex. miljöskadors effekter och kostnader utan även till att kollektiva beslut om energi- och klimatpolitiska ambitioner inte alltid kan – och kanske bör – tas utifrån ett strikt ekonomiskt avvägande mellan nytta och kostnader. I praktiken baseras många politiska ambitioner i energiområdet på t.ex. produktionsmål för förnyelsebara energikällor (t.ex. ökning i andelen förnyelsebar elproduktion av den totala elkonsumtionen). Dessa mål utgör (i bästa fall) en rimlig kompromiss mellan en bedömning av miljöproblemens allvar och de politiska och ekonomiska möjligheterna att beskatta de som orsakat utsläppen och/eller subventionera de aktörer som investerar i ny koldioxidfri energiteknik (Energimyndigheten, 2005a). Det kan också vara så att en typ av åtgärd – t.ex. främjandet av förnybara energikällor – kan ses som ett sätt att bidra till flera politiska mål (t.ex. försörjningstrygghet, reducerade utsläpp av växthusgaser, regional utveckling etc.). Styrmedlens roll blir således att då bidra till uppfyllandet av politiska mål. I de flesta fall finns en rad olika styrmedel som alla kan bidra till uppfyllandet av uppsatta mål, och i detta sammanhang blir kostnadseffektivitet ett viktigt kriterium som handlar om att nå mål (vilka inte behöver vara samhällsekonomiskt optimala) 23
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion till lägsta möjliga kostnad för samhället. Detta innebär i viss mån ett avsteg från strävan efter samhällsekonomisk effektivitet. En viktig utgångspunkt för vår analys är att klimatmålen (i termer av reduktion i utsläppen av växthusgasen) är exogena och således givna utifrån tidigare politiska beslut. Utifrån ett ekonomiskt effektivitetsperspektiv finns egentligen inga goda skäl att ha explicita mål för energieffektivisering, men detta förhindrar inte att styrmedel för energieffektivisering kan vara nödvändiga för att effektivisera marknadsaktörernas energianvändning och t.ex. val av utrustning med olika energiegenskaper. EU:s och Sveriges mål för energieffektivisering inför 2016 samt 2020 bör därför främst ses som politiska kompromisser där energieffektivisering ex ante pekas ut som ett effektivt medel för att bidra till såväl försörjningstrygghet samt klimatmål. Det finns med andra ord (aningen förenklat) ett implicit antagande i den nuvarande politikens utformning att energieffektivisering utgör ett kostnadseffektivt medel för att bidra till uppfyllandet av dessa mål. Styrmedel för energieffektivisering kan också i vissa lägen betraktas som effektiva när det av konkurrensskäl är svårt att införa andra styrmedel (t.ex. skatter). I detta kapitel riktar vi uppmärksamheten i första hand på styrmedlens förmåga att bidra till en effektivare användning av energi i industrin, men vi uppmärksammar också samma styrmedels effektivitet och ändamålsenlighet då det gäller att nå andra mål. Kapitlet fortsätter med en diskussion om priserna och deras roll som resursfördelare på en marknad. Vidare diskuteras i detta sammanhang betydelsen av efterfrågans priskänslighet för styrmedlens effekter på energianvändningen (avsnitt 2.2). För att förstå uppkomsten av ekonomiska ineffektiviteter i samhällets energianvändning diskuteras i avsnitt 2.3 ett antal marknadsmisslyckanden. Avsnitt 2.4 analyserar styrmedlens roll för att nå ett givet mål för energibesparingsmål, och här belyses också några viktiga kriterier vid styrmedelsval och utvärdering. Kapitlet avslutas med ett kort summerande avsnitt (2.5), och där knyter vi bl.a. an till diskussionen om mål och medel i energi- och klimatpolitiken. 2.2 Energipriser och energieffektivitet Då de flesta energiprodukter säljs och köps på ekonomiska marknader har de som använder energi oftast ett intresse av att hushålla med sin energianvändning. Detta grundar sig i att företag strävar efter att maximera sina vinster, och detta skapar ett incitament att sänka energikostnaderna och således åstadkomma en effektivare energianvändning. Därmed är stigande marknadspriser på el en viktig yttre drivkraft för att företag ska arbeta med energibesparande åtgärder (Holmberg och Moberg, 2006; Moberg, 2008). På en perfekt fungerande marknad löses resursfördelningen effektivt via prismekanismen, vilket då innebär att priserna avspeglar den samhällsekonomiska kostnaden för respektive insatsfaktor. Statliga ingripanden kan dock motiveras om priserna inte reflekterar de samhällsekonomiska kostnaderna. Vid statliga ingripanden på marknaden är det centralt att inneha kunskap om konsumenternas och producenternas beteende och samspelet dem emellan. Utöver att förstå om priset och kvantiteten sjunker eller stiger är det också viktigt att känna 24
Page 1 and 2: Industrins energieffektivisering -
Page 3 and 4: Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6: Innehåll NATURVÅRDSVERKET RAPPORT
Page 7 and 8: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 23: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 75 and 76:
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Referenser NATURVÅRDSVERKET RAPPOR
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129:
Industrins energieffektivisering -
show all

Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?