Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion framförallt är kostnaden för att införa energiledningssystem och att få företaget certifierat som upplevs kostsamt. Vidare påpekar utredningen att om restriktionen på tillåten energianvändning är lika för alla företag är det sannolikt att olika företag, p.g.a. olika marginalkostnader för energieffektivisering, har olika skuggpriser för att nå PFE-målen. I detta fall kommer de företag som har lägre marginalkostnad för energieffektivisering än elskattens nivå på 0,5 öre/kWh att delta, och andra inte. Lösningen är inte kostnadseffektiv. PFE har dock som uttalat syfte att främja kostnadseffektivitet genom att provisionen ska leda till lika stor energieffektivisering som en elskatt på 0,5 öre/kWh skulle ha genererat. Detta tyder på att restriktionen inte är lika för alla företag. Vidare, precis som i Henriksson och Söderholm (2009), påpekar också Energimyndigheten att PFE, i stället för att gälla energiintensiv industri borde rikta sig mot sådan verksamhet där energikostnaden är mindre viktig. Detta skulle förmodligen leda till att flera energibesparande åtgärder hittades hos företag som inte haft starka incitament att identifiera sådana åtgärder tidigare. Enligt det intervjuunderlag som redovisas i Mansikkasalo (2010) är åsikterna delade om PFE:s tillräcklighet inom energieffektiviseringsområdet. En respondent framhåller att PFE har föranlett att energifrågan prioriteras högre och det har varit lättare att få gehör för åtgärder. Särskild personal har tillsatts för att genomföra energikartläggningar och konkreta åtgärder har identifierats, både på el- och värmesidan och för stöd- och produktionsprocesser. I motsatts till detta anser dock en annan respondent att PFE främst verkar för att effektivisera energianvändningen i stödprocesserna. Dessa resultat överensstämmer med Energimyndigheten (2006a) i vilken tillverkningsindustrin uppgav att de upplever att de varken har någon möjlighet att minska sin energianvändning i produktionsprocesserna, eller sina koldioxidutsläpp i någon märkbar utsträckning. Flera respondenter konstaterar att för att detta ska vara möjligt förutsätts ett teknologiskt genombrott i deras industri. I Mansikkasalo (2010) framhåller respondenterna att i stödprocesser är betydelsen av ny teknik mindre viktig. PFE främjar således inte främst energieffektiviseringen i produktionsprocesserna. För att energieffektivisering ska uppnås i produktionsprocesserna behövs statligt stöd till forskning, inte minst branschforskning samt styrmedel vilka verkar för en större kunskapsöverföring mellan och inom branscher. Skälet till att PFE främst inte verkar inom produktionsprocesserna är att genomförandet av åtgärderna innebär produktionsstörningar och ibland produktionsstopp, vilka kan vara mycket kostsamma. Sådana förändringar kan ske smidigare via ett större kunskapsutbyte mellan företag. PFE i sin nuvarande utformning fungerar visserligen som en morot för ett strukturerat arbetssätt. Dock bidrar programmet inte tillräckligt till förändrat beteende och ökad kompetens inom företagen. Således är inte teknikbrist det huvudsakliga skälet till otillräcklig energihushållning i företag. De största barriärerna ligger i avsaknad av engagemang, kunskap och tid inom företaget. Som komplement till hårda ekonomiska styrmedel såsom PFE behövs det fler styrmedel vilka främjar dessa drivkrafter. Som sådan är dock inte PFE tillräckligt enligt en del industriföreträdare. Som komplement till detta behövs således styrmedel som verkar kunskapssökande samt kunskapsöverförande. 67
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion 4.4 EU ETS effekter på svensk industri Antalet studier vilka behandlar EU ETS faktiska effekter på svensk industri är begränsade. En viktig orsak till de empiriska kunskapsluckorna härrör från det faktum att styrmedlet relativt nyligen har införts. Detta avsnitt tillhandahåller dock en redogörelse över studier vilka på ett eller annat sätt utvärderat vad systemet haft för reell påverkan på svensk industri. 4.4.1 Resultat från första och andra handelsperioden EU ETS är ett styrmedel vilket av svensk energiintensiv industri betraktas både som ett hot och en möjlighet. I stor utsträckning är denna sektor verksam på globalt konkurrensutsatta marknader där ett styrmedel som EU ETS kan verka negativt på konkurrensförmågan givet att inte liknade system införts utanför EU. Vanligt är därför att industriaktörer framhåller att politiska styrmedel ska utformas till globala överenskommelser vilka är konkurrensneutrala (Energimyndigheten, 2010b). Industrier utanför EU möter inte samma koldioxidpriser och kan således använda detta som en kostnadsfördel för att erövra marknadsandelar. Om europeiska företag förlorar marknadsandelar kan de välja att flytta verksamheten utanför EU där de inte behöver betala för sina koldioxidutsläpp. En sådan utflyttning av företag skulle både underminera hela den miljömässiga integriteten hos handelssystemet samt minska den ekonomiska aktiviteten i Europa (Convery m.fl., 2008). Utsläppshandelssystemets påverkan på industrin kan indelas i tre kategorier enligt Figur 4.3. Kortsiktiga effekter Investeringar Indirekta effekter Figur 4.3: Effekter av EU ETS på industrin Källa: Wagner (2009). 68 Bränslebyten t.ex. från kol till gas - Investeringsbeslut (t.ex. i förnybar teknologi) - CDM/JI - Effekter av utsläppsrättspriser på andra varupriser såsom el - Företagskulturella effekter Vad visar då de empiriska studierna av EU ETS? Vad har styrmedlet haft för effekter på de handlande sektorerna, och har det lyckats generera önskvärda utsläppsreduktioner? Convery m.fl. (2008) fastslår att den första handelsperioden enbart
Page 1 and 2:
Industrins energieffektivisering -
Page 3 and 4:
Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6:
Innehåll NATURVÅRDSVERKET RAPPORT
Page 7 and 8:
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 67: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 119 and 120:
Referenser NATURVÅRDSVERKET RAPPOR
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129:
Industrins energieffektivisering -
show all

Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?