Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion Den nedre delen visar två av de företag som ingår i branschen, A och B. Företag A är ett företag med låg elkostnadsandel och i vilket således de historiska incitamenten att aktivt arbeta med energieffektivisering varit relativt måttliga. Samtidigt är det också rimligt att anta att den totala potentialen (mätt i MWh) är relativt låg eftersom företagets elförbrukning också är låg. I företag B å andra sidan är elkostnadsandelen hög, och erfarenheterna av att identifiera och driva igenom energieffektiviseringsåtgärder därför relativt omfattande. Eftersom elförbrukningen är hög kan man dock samtidigt tänka sig att den fysiska potentialen för omfattade elbesparingar också är relativt hög. På basis av detta resonemang är det rimligt att anta att av de icke-identifierade åtgärder som illustreras i Figur 5.1 kan de två med lägst kostnad men relativt låg potential hänföras till företag A. Det finns i detta företag relativt billiga men ej speciellt omfattande åtgärder som inte kommer till stånd trots det incitament som elskatten erbjuder. I Företag B kan man tänka sig att de billiga och enkla åtgärderna redan vidtagits men det kan fortfarande finnas en del dyrare åtgärder – kanske t.o.m. med hög besparingspotential – som elskatten inte lyckats stimulera fram. Detta illustreras i Figur 5.1 av den skuggade åtgärden till höger i diagrammet. Antag nu att båda företagen erbjuds möjligheten att införa ett energiledningsystem och samtidigt få en skattereduktion. Vi antar för enkelhets skull att energiledningsystemet innebär att alla oidentifierade (i Figur 5.1 skuggade) åtgärder kan identifieras och genomföras så länge som avkastningskravet är tillräckligt lågt (och således flera åtgärder även ovanför nollstrecket bedöms som lönsamma). Kommer detta styrmedel att främja en kostnadseffektiv energieffektivisering? Fördelen med elskatten är att den erbjuder en likformig ”prislapp” för alla företag i branschen och uppmuntrar på så sätt till en kostnadseffektiv fördelning, men nackdelen med skatten är att den inte i tillräcklig omfattning ”tvingar” alla företag att aktivt integrera energieffektivisering i det dagliga arbetet. Det senare kan dock energiledningssystemet bidra till, och på så sätt kan detta system också främja kostnadseffektiviteten. I praktiken väljer dock företagen själva om de vill gå med i programmet eller ej, och vilka som väljer att göra detta samt vilka som väljer att fortsätta betala skatten kan vara betydelsefullt ur effektivitetssynpunkt. Det troliga är att företag med hög elkostnadsandel – och således också höga absoluta elkostnader – i första hand väljer att gå med. Dessa företag har kort sagt mest att vinna på att undvika elskatten. I Figur 5.1 representeras denna ”grupp” av företag B. Företag A å den andra sidan har inga höga kostnader för elskatten och väljer troligen att fortsätta betala den. Ett problem med denna ”självselektion” är att de företag som har minst erfarenhet av energieffektiviseringsarbete väljer att stå utanför; de billiga skuggade åtgärderna i Figur 5.1 kommer således inte att identifieras som ett resultat av systemet. Å andra sidan är dessa åtgärders potential ganska liten så den totala effektivitetsförlusten behöver inta vara hög. Företag B kommer däremot att lära sig att identifiera den åtgärd som inte redan vidtagits; eftersom företaget har en hög elförbrukning kan denna åtgärd ha en relativt hög potential. Självselektionsproblemet består således främst i att hos de företag som väljer att stå utanför finns troligtvis relativt billiga – men ännu ej identifierade – åtgärder och dessa kommer således ej 103
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion heller att ”aktiveras”. Den totala kostnadsförlusten av detta utgör dock en empirisk fråga, och ingen sådan har veterligen utförts för PFE. 50 5.4.3 Svensk industris elanvändning i ljuset av PFE och elskattereduktion I detta avsnitt redovisas de viktigaste resultaten av två kvantitativa analyser av två industrisektorers efterfrågan på el. Båda analyserna använder sig av anläggningspecifika data från SCB:s industristatistik, och simulerar med hjälp av ekonometriska metoder effekterna på elefterfrågan av en elskattereduktion på 0,5 öre per kWh (se avsnitt 3.2). Analyserna bygger på en analys av industrins elefterfrågan innan PFE-systemets inträdande, dvs. i första hand baselineuppskattningar samt en simulering av skattereduktionens möjliga effekter på elanvändningen. De viktigaste resultaten från dessa undersökningar sammanfattas i Tabell 5.2. Tabell 5.2: Ekonometriska analyser av PFE och industrins efterfrågan på el Söderholm m.fl. (2010) Söderholm m.fl. (2011) Industrisektor Pappers- och massaindustrin Gruvindustrin Tidshorisont för elasticitetsberäkningar Kort sikt Lång sikt Estimerad ökning av elefterfrågan vid skattereduktion 0,07 TWh (0,3 %) 0,06 TWh (3,8 %) Rapporterad elbesparing som en effekt av åtgärder vidtagna inom PFE 0,67 TWh (3,0 %) 0,2 TWh (12,0 %) Elbesparingar som ett resultat av FoU i ett baseline scenario Ja Ja Henriksson m.fl. (2010) analyserar elefterfrågan i den svenska pappers- och massaindustrin, och visar att den elskattereduktion som följer av deltagandet av PFE ger (allt annat lika) en ökning av efterfrågan på el med motsvarande 0,3 procent, men den elbesparing som företagen rapporterat inom ramen för PFE uppgår till hela 3,0 procent. Detta tyder på att nettoeffekten indikerar en tydlig reduktion av elanvändningen som ett resultat av programmet. Det ska dock noteras att dessa beräkningar baseras på en egenpriselasticitet för den svenska pappers- och massaindustrin som är att betrakta som kortsiktig. Eftersom PFE-programmet innebär en permanent reduktion av elskatten är det rimligt att beakta även de långsiktiga effekterna av skattereduktionen. Henriksson m.fl. (2011) analyserar dessa långsiktiga effekter med hjälp av anläggningsdata för den svenska gruvindustrin. 51 Dessa resultat indi- 50 Systemet med frivilliga avtal leder också till en ”sektorsindelning” som kan hämma kostnadseffektiviteten. Om exempelvis elskatten ligger på en relativt hög nivå medan avkastningskravet i det ”frivilliga avtalet” är relativt lågt satt kan marginalkostnaderna för energieffektivisering skilja sig åt markant mellan de två grupperna. 51 Rent tekniskt estimerar Henriksson m.fl. (2011) en variabel kostnadsfunktion för gruvsektorn, och denna kan användas för att räkna ut skuggpriset på kapital i denna sektor. Detta pris kan sedan jämföras med priset på kapital ex ante, och på så sätt kan den långsiktiga efterfrågan på produktionsfaktorer härledas. Denna analys utnyttjar med andra ord den teoretiska egenskapen att vid en optimal kapitalstock tangerar den kortsiktiga kostnadskurvan den långsiktiga. 104
Page 1 and 2:
Industrins energieffektivisering -
Page 3 and 4:
Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6:
Innehåll NATURVÅRDSVERKET RAPPORT
Page 7 and 8:
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 103: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 119 and 120: Referenser NATURVÅRDSVERKET RAPPOR
Page 129: Industrins energieffektivisering -
show all

Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?