Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460<br />
<strong>Industrins</strong> <strong>energieffektivisering</strong> – <strong>styrmedlens</strong> effekter och interaktion<br />
hushållning är således inte i sig en tillräcklig förutsättning för ett sådant föreläggande.<br />
14<br />
Förfarandet i samband med tillståndsprövning inleds med en miljökonsekvensbeskrivning<br />
(MKB). Det är i korthet ett förfarande med samråd som ska leda<br />
fram till ett dokument där olika miljö- och resursfrågor behandlas, inklusive olika<br />
alternativ för att motverka negativ miljöpåverkan. Syftet med en MKB är inte bara<br />
att identifiera och beskriva de direkta och indirekta hälso- och miljöeffekterna som<br />
befaras, utan även effekter på bl.a. ”hushållning med material, råvaror och energi”.<br />
15 En MKB ska innehålla de uppgifter som behövs för att tillgodose syftet, bl.a.<br />
hur verksamheten kan antas inverka på hushållningen med olika slags resurser. 16<br />
En MKB är således ett viktigt underlag för att kunna tillämpa kravet på energihushållning<br />
i 2 kap. 5 § miljöbalken i ett enskilt fall. Brister i en MKB kan leda till<br />
krav på komplettering och även till att en ansökan avvisas på ett sent stadium i<br />
processen.<br />
Förfarandet vid en tillståndsprövning innehåller även andra moment som<br />
främjar att information tillförs, bl.a. om behovet av energihushållning och hur denna<br />
kan genomföras. Informationen kan komma in i skriftlig form och i samband<br />
med en muntlig huvudförhandling (sådana hålls dock inte alltid när länsstyrelsen<br />
prövar en verksamhet), från sökanden, remissmyndigheter, enskilda och miljöorganisationer.<br />
Prövningsmyndigheten kan förelägga om att information ska ges in och<br />
ställa frågor i samband med en muntlig huvudförhandling. I tillståndsprövningen<br />
tillämpas de allmänna hänsynsreglerna (se ovan), bl.a. kravet att hushålla med<br />
råvaror och energi i 2 kap. 5 §. Det är den som söker tillstånd (sökanden) som ska<br />
visa att den planerade verksamheten uppfyller denna och andra hänsynskrav.<br />
Om tillstånd ges, kommer olika villkor att fogas till tillståndet, som bl.a. reglerar<br />
frågor om hushållningen med energi i anläggningen. Villkoren kan sägas<br />
vara en precisering av de allmänna hänsynsreglerna med hänsyn till de behov och<br />
förutsättningar som föreligger i det enskilda fallet. Inte sällan är kunskapen osäker<br />
om vilket villkor som ska gälla i visst avseende. Det kan leda till att en fråga i stället<br />
för att avgöras direkt får utredas under en prövotid, då provisoriska villkor ska<br />
gälla (se rättsfallet om LKAB i avsnitt 4.7.1).<br />
När det gäller utsläpp av koldioxid krockar miljöbalkens ordning, där villkor<br />
normalt ska vara precisa och ligga fast en tid, med det flexibla system för utsläppshandel<br />
som regleras i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. När en<br />
verksamhet kräver tillstånd enligt den senare lagen ska tillståndet enligt miljöbalken<br />
inte innehålla ”villkor om begränsning av koldioxidutsläpp eller villkor som<br />
genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp”.<br />
17 Undantaget omfattar alltså inte ett krav på energihushållning, trots<br />
14 9 kap. 6 § MB.<br />
15 6 kap. 3 § MB.<br />
16 6 kap. 7 § MB.<br />
17 16 kap. 2 § fjärde stycket MB.<br />
53