Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion på domar där kravet är allmänt hållet, såsom att ”i skälig utsträckning vidta åtgärder för ökad energihushållning i tillverkning och processer”. 43 Precist formulerat var däremot det värde för maximal energiförbrukning som föreskrevs som slutvillkor för Swedish Tissue (dock används inte längre villkorsformen ”riktvärde” i dömanden enligt miljöbalken). Det formella kravet på Scania att tillsammans med miljörapporten årligen inge en energihushållningsplan är också tydligt. 44 Ett annat exempel på formellt, otvetydigt krav är en miljödomstols villkor att ”upprätthålla ett certifierat energiledningssystem enligt standarden SS 62 70 50 eller den standard som kan komma att ersätta densamma”. 45 Villkorsskrivningen ska sättas i relation till HD:s i två domar uttalade krav på rättsäkerhet för verksamhetsutövaren, något som kan stå i motsats till flexibilitet. Vi återkommer till denna fråga. 4.8 Önskemål om ett nytt styrmedel – fallet spillvärme Den energiintensiva industrins tillgång till restenergier i form av vätske- och gasflöden är god. Inte minst finns flöden som förekommer av värmeenergi vid lite lägre temperaturer (kring 40-70 grader) ofta i stort överskott. Detta gäller även för processer som har hög slutningsgrad och god energieffektivitet. Av den totala tillgången levereras en del till fjärrvärmenät. Dock finns utrymme för ett ökat effektivt energiutnyttjande av restenergier. I detta sammanhang hävdas det ofta att tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten skulle kunna bidra till att mer tillgänglig värme kommer till nytta, men denna lösning har också ifrågasatts i en rad studier (se t.ex. Wårell m.fl., 2009). Det faktum att allt användande av restenergier för elproduktion inte godtas som certifikatgrundande i elcertifikatsystemet, utan enbart det förnybara, begränsar dock utnyttjandet av restvärme (Energimyndigheten, 2010d). I Energimyndigheten (2010b) framhålls leverans eller mottagande av spillvärme som viktiga kompenserande åtgärder i samband med utsläpp. En respondent menade att; ”Bolaget har svårt att omhänderta spillvärme på befintliga nät då industrier som kan erbjuda denna energiform ej vill involveras i systemet. Detta gör att oljeeldade industrianläggningar med sina skattesubventioner ej ser vinning i att minska sina energirelaterade CO2 utsläpp.” (Energimyndigheten, 2010b, s. 86) Även i Mansikkasalo (2010) betonades att fler styrmedel behövs vilka verkar för ett större nyttjande av restenergier. I detta sammanhang påpekade en respondent att 43 Miljödomstolen i Vänersborg dom 2010–07–07 i mål M 1903–07, villkor 20. Åtgärderna var kopplade till villkor 19, som krävde särskilt program för energihushållning. Innehållet i programmet var relativt vagt beskrivet i villkoret. 44 Samma slags krav ställdes av Miljööverdomstolen i Östersund, dom 2010–05–19 i mål nr. M 1248 – 09, villkor 10. 45 Miljödomstolen i Växjö dom 2011–01–31 i mål nr. M 1298–07, villkor 22. 89
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion huruvida omhändertagandet av restenergier berättigar till elcertifikat styrs av om restenergierna är att betrakta som förnybar energi. Dock ska restenergier behandlas som koldioxidneutrala. Omhändertagandet av restenergier blir annars inte lönsamt, vilket i sig är ett energislöseri. På detta sätt, hävdas det, motverkar elcertifikatsystemet i vissa fall energihushållning. I sektorer såsom livsmedelsindustrin finns det flera verksamheter som redan med dagens produktion kan leverera överskottsvärme till ett fjärrvärmenät. Klippans kommun har nyligen investerat i en biobränsleeldad panna som försörjer kommunens fjärrvärmenät, och projekterar ytterligare en. Företaget Ellco Food har i detta sammanhang, tillsammans med grannindustrierna Gelita och Gyllsjö trä, som också är potentiella fjärrvärmeleverantörer, fört diskussion med kommunen om möjligheterna att sälja överskottsvärme och därmed bidra till att helt eller delvis ersätta denna investering. Industrin lutar sig på forskning såsom Lorentzon m.fl. (2010) vilka finner att sådana åtgärder minskar energianvändningen och potentiell klimatpåverkan på systemnivå. Livsmedelsindustrin finner det märkligt att olika styrmedel införts vilka främja byggandet av biobränsleeldade kraftvärmeanläggningar, förvisso med det goda syftet att bygga ut fjärrvärmenäten, innan möjligheterna att bygga upp samarbeten kring användningen av industriell spillvärme har uttömts. Industrin betonar att den biobränsleeldade pannan kanske inte hade behövts i Klippans kommun vilket betonar betydelsen av systemperspektiv vid utformning av styrmedel. Industrin refererar till SOU 2008:110 där systemperspektivet är en av de principiella utgångspunkterna i utredningens slutbetänkande; ”Utredningens bedömning: Fjärrvärmebolag på orter där industriell eller annan spillvärme förloras till omgivningen bör pröva möjligheten att utnyttja denna spillvärme innan beslut fattas om annan åtgärd. En utredning om nyttiggörande av spillvärme bör i förekommande fall vara obligatorisk i den miljökonsekvensbeskrivning som måste upprättas inför uppförande av nya energiproduktionsanläggningar,” (SOU 2008:110, s. 204) Energieffektiviseringsutredningen uppmärksammade således den ytterligare effektiviseringspotential som kan realiseras genom ökat utnyttjande av spillvärme från industriella processer. Ur den spillvärmeproducerande industrins perspektiv kan åtgärder för ökat spillvärmeutnyttjande betraktas som en slutanvändaråtgärd. Ur det mottagande fjärrvärmesystemets perspektiv är det dock en renodlad tillförselåtgärd. Utredningen menar därför att det kan diskuteras huruvida ett ytterligare nyttiggörande av industriell och annan spillvärme är en åtgärd som kan medräknas i den effektiviseringspotential som avses i det här aktuella EG-direktivet. Dock, oavsett om så är fallet anser utredningen att det bör vara av intresse att ta vara på även denna potential. 90
Page 1 and 2:
Industrins energieffektivisering -
Page 3 and 4:
Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6:
Innehåll NATURVÅRDSVERKET RAPPORT
Page 7 and 8:
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 89: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 119 and 120: Referenser NATURVÅRDSVERKET RAPPOR
Page 129: Industrins energieffektivisering -
show all

Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?