Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion stemet kan leda till högre marknadspriser på elektricitet varvid den svenska koldioxidneutrala elproduktionen får högre intäkter. Den elintensiva industrin och hushållen är de som drabbas mest av det högre elpriset. Dessa spridningseffekter fortplantar sig i ekonomin varvid olika kostnads- och fördelningseffekter av styrmedel också bör analyseras ur ett allmänt jämviktsperspektiv (Energimyndigheten, 2005; 2007a). En viktig slutsats av denna diskussion är att i en situation där industrins konkurrenskraft äventyras av införandet av ett (i huvudsak) effektivt styrmedel såsom en koldioxidskatt kan andra styrmedel bli aktuella för att bibehålla t.ex. en kraftfull styrning för förbättrad energieffektivisering samtidigt som konkurrenskraften bibehålls. Styrmedel för energieffektivisering såsom PFE kan därmed utgöra sådana ”näst-bästa” lösningar, men det blir då viktigt att dessa utformas på ett sätt som stimulerar till en kostnadseffektiv introduktion av åtgärder. 2.5 Energieffektivisering: mål eller medel? Utvärderingar av måluppfyllelse hos energipolitiska styrmedel försvåras på grund av att premissen ”ett mål, ett medel” sällan kan tillämpas. Ett av skälen till detta är att energieffektivisering politiskt ofta motiveras på flera olika sätt – exempelvis utifrån dess bidrag till uppfyllandet av andra klimatmål såsom reduktion av växthusgaser. I det avseendet ses det som ett medel att uppnå dessa och andra mål. Vidare används flera olika styrmedel för att uppfylla målet om ökad energieffektivisering. Utöver detta är styrmedel ofta kopplade till såväl primära som sekundära mål. Exempelvis ska det svenska elcertifikatsystemet primärt stimulera till introduktionen av förnyelsebara energikällor i elkraftsektorn. Sekundärt ska det dock också främja teknisk utveckling i denna sektor. Således försvåras analysen av styrmedlens ändamålsenlighet av de många möjligheterna att blanda ihop mål såväl som medel. För att analyserna ska bli meningsfulla är det därför viktigt att identifiera ett fåtal primära mål vilka kan förknippas med respektive styrmedel. Detta är inte minst betydelsefullt eftersom graden av kostnadseffektivitet mest troligt skiljer sig åt beroende på vilket mål som utgör grunden för utvärderingen. Emellertid är det de facto, i många lägen svårt att särskilja olika energi- och klimatpolitiska mål och det bidrag som olika åtgärder ska tillskrivas, vilket försvårar möjligheten att utvärdera dessa politiska mål isolerat (Energimyndigheten, 2005a). Valet av styrmedel och utformningen av detsamma bör bestämmas av vilket typ av marknadsmisslyckande som styrmedlet ska korrigera för. Dessa egenskaper är viktiga för styrmedlens ekonomiska effektivitet, men även för att de ska vara möjliga att utvärdera på ett bra sätt. Problematiken kan belysas med exemplet om styrmedel för energieffektivisering som klimatpolitiska verktyg. Newell (2000) sammanfattar problemen med att använda styrmedel för energieffektivisering som ett direkt medel för att reducera utsläppen av växthusgaser: ”Policy initiatives should be directed toward supporting efforts aimed at addressing problems – such as the environmental externality of global climate change and inadequate information on technological opportunities – where the marketplace will not or has not operated effectively.” (p. 14). Energy-efficiency improvements certainly can be relevant for climate 37
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion policy; however, it is also important to remember that primary fuels differ substantially in terms of their GHG emissions per unit of energy consumed. Policies focused on energy use rather than GHG emissions run the risk of orienting incentives and efforts in a direction that is not costeffective. In particular, policies focused on energy efficiency ignore the other important way in which GHG emissions can be reduced – namely by reducing the carbon content of energy. […] Economists generally prefer to focus policy instruments directly at the source of a market failure. Policies focused on carbon emissions – such as tradable carbon permits or carbon fees – will provide incentives for conserving particular fuels in proportion to the fuels’ GHG content.” (s. 17). Figur 2.6 utvecklar Newells resonemang med utgångspunkt från den svenska energi- och klimatpolitiken. Ett antal olika mål påverkar utformningen av de specifika styrmedlen, men flera av styrmedlen bidrar till uppfyllandet av flera mål. I figuren görs ett försök att länka samman de olika styrmedlen till dess primära uppgifter (heldragna pilar), samt att indikera hur styrmedlen också bidrar till andra sekundära mål (streckade pilar). Politikens fokus på energieffektivisering och introduktionen av förnybara energikällor – och de styrmedel som är kopplade till dessa – motiveras ofta utifrån att dessa bidrar till flera mål samt att vissa former av styrning ofta begränsas av konkurrenshänsyn. Figur 2.6: Energieffektivisering: mål eller medel i energi- och klimatpolitiken Figur 2.6 kan användas för att peka på tre viktiga slutsatser rörande t.ex. energieffektivisering och klimatmålet. Den första är att klimatpolitiska styrmedel ger incitament till energieffektiviserande åtgärder. Koldioxidskatten och EU ETS påverkar kostnaden för energiproduktionen och detta leder i sin tur till att priserna på olika energibärare (ofta) blir högre, och på så sätt skapas indirekt ett incitament för indu- 38
Page 1 and 2: Industrins energieffektivisering -
Page 3 and 4: Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6: Innehåll NATURVÅRDSVERKET RAPPORT
Page 7 and 8: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 37: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 89 and 90:
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Referenser NATURVÅRDSVERKET RAPPOR
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129:
Industrins energieffektivisering -
show all

Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?