Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460
Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion
energi, på sådant sätt att de påläggs brukaren av energi och inte producenten. Exempel
på olika bränsleskatter är energiskatt för naturgas, kol och eldningsolja vilka
år 2009 uppgick till 2,4, 4,5 respektive 8,0 öre per kWh. Biobränslen är helt befriade
från energiskatt och så är även bränslen som används i produktionen av el. För
tillverkningsindustrin utgår bränsleskatt för bränslen som används direkt i tillverkningsprocessen
(Miljödepartementet, 2009). Den andra delen av energibeskattningen
utgörs av en konsumtionsskatt på elektricitet vilken varierar mellan olika elanvändare
i Sverige. Exempelvis gäller en elskatt på 0,5 öre/KWh för elektrisk kraft
som förbrukas i industriell verksamhet (SNI 10-37) i tillverkningsprocessen. Övrig
användning och andra användare möter andra skattesatser. Undantag från denna
skatt ges till företag som deltar i PFE (Energimyndigheten 2006a).
Energiskatterna på bränsle och el är utformade på grundval av såväl miljöpolitiska
som statsfinansiella skäl, där oftast det statsfinansiella skälet varit dominerande.
Under 1970-talet var motivet till att höja skatten på olja främst försörjningspolitiska.
Energiskattens syfte är därmed idag i grunden fiskalt, och skatten är till
viss del utformad enligt den optimala beskattningsteorin vilken säger att störningarna
på ekonomin minimeras genom högre skattesatser inom sektorer med låg
priskänslighet (exempelvis hushåll och nationell vägtransport) och lägre skatter
inom sektorer som är utsatta för internationell konkurrens – exempelvis föreligger
ingen bränsleskatt inom tillverkningsindustrin. För de senaste årens gröna skatteväxling,
10 i vilken även elskatten inkluderats, har motivet också varit att bidra till
en effektivare och miljövänligare energianvändning. Den gröna skatteväxlingen har
inneburit att skatten på fossila bränslen ökat och att användningen av fossila bränslen
inom främst bostäder och service minskat (Energimyndigheten, 2006b; Energimyndigheten,
2007a). Idag är således energiskatten i större utsträckning att betrakta
som en miljöskatt.
3.3.2 Koldioxidskatten
Koldioxidskatten är en bränsleskatt som regleras i lagen om skatt på energi. Till
skillnad från energiskatten, vars syfte till viss del är fiskal, har koldioxidskatten ett
mer utpräglat miljöstyrande syfte, dvs. att internalisera de externa kostnaderna från
koldioxidutsläppen och därmed att åstadkomma en reduktion av dessa. Eftersom de
flesta aktörer och sektorer i den svenska ekonomin på något sätt bidrar till koldioxidutsläppen,
är det viktigt ur kostnadseffektivitetssynpunkt att skatten tillämpas så
brett som möjligt. Ett globalt miljöproblem som växthuseffekten innebär samtidigt
svåra avvägningar eftersom en hårdare beskattning av den inhemska, konkurrensutsatta
industrin kan ge fördelar för utländsk industri, vilka kan öka sin produktion på
den svenska industrins bekostnad (ITPS, 2008). Detta kan leda till nettoökningar av
de globala utsläppen om den utländska industrin är mindre koldioxideffektiv än
10 Grön skatteväxling innebär införande eller höjning av befintliga skatter på miljöförstörande verksamhet
och där intäkterna från denna beskattning används till att sänka olika snedvridande skatter, främst
på arbete. Den gröna skatteväxling som t.ex. påbörjades 2001 innebar att ökade miljöskatter betalades
tillbaka till hushåll och företag främst genom höjda grundavdrag och minskade arbetsgivaravgifter
(Brännlund, 2006; Energimyndigheten, 2006b).
42