Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion att det är svårt att se PFE som ett substitut till miljöbalken på det sätt som vissa industriföreträdare framhärdar. Dels förefaller det svårt att frikoppla energihushållningen från miljöbalken på grund av kravet på bästa tillgängliga teknik i IPPCdirektivet, och dels har balken en bredare måltavla med krav på bl.a. integrerade miljöbedömningar. PFE har dessutom en rad svagheter då det gäller att stimulera till en kostnadseffektiv introduktion av energieffektiviserande åtgärder. Sammanfattningsvis finns ett behov av att ”renodla” de båda styrmedlen och undvika de överlappningar som identifierats. Vår bedömning är att förändringar är önskvärda på båda fronter. Miljöbalken kan i framtiden utgöra den huvudsakliga regleringen som bestämmer villkoren för drift av existerande och nya industrianläggningar. Som antytts ovan finns en flexibilitet i balken då det gäller att anpassa villkoren efter de speciella situationer som möter respektive företag. Industrins kritik mot balkens tillämpning bör dock tas på stort allvar. Ett antal förändringar skulle kunna göra miljöprövningen mer ändamålsenlig: Det finns ett behov av att utforma riktlinjer (”allmänna råd”) för hur olika avvägningar bör avgöras i fastställandet av villkor för industrins energihushållning. Även om sådana riktlinjer inte nödvändigtvis är juridiskt bindande kan de utvecklas till en informell praxis som gör det lättare för industrin att förutsäga framtida utfall. Den ekonomiska lönsamhetsbedömningen av konkreta åtgärder bör inte baseras på renodlade samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler utan på en avvägning mellan industrins ekonomiska möjligheter (givet de typiska förhållandena i branschen) och de samhälleliga fördelarna av en förbättrad energihushållning. 60 Det behöver utvecklas ett forum för dialog mellan industrin och de reglerande myndigheterna. I detta ingår att myndigheterna behöver bli bättre på att överbrygga det kunskapsöverläge som industrin ofta har gentemot dessa. En förebild skulle kunna vara den forskning som bedrevs vid Naturvårdsverket under t.ex. 1970-talet då betydande utsläppsreduktioner i industrin skedde. De utmaningar som industrin stod inför då (t.ex. utfasningen av ett antal farliga ämnen) var omfattande, och det är inte säkert att den ambitionsnivå som då fanns för Naturvårdsverkets egen forskning behöver vara vägledande för dagens system. Klart är dock att en ändamålsenlig individuell prövning av industrins verksamhet bygger på en gemensam förståelse av de problem, möjligheter och utmaningar som finns, och dagens situation kännetecknas med stor sannolikhet av omfattande informationsasymmetrier. 61 60 I praktiken utgår kraven i miljöbalken idag utifrån vad som krävs för att minimera verksamhetens negativa påverkan på miljön och människors hälsa. Om kraven bedöms orimliga (klart oproportionerliga) med hänsyn till förhållandet mellan miljönyttan och kostnad för skyddsåtgärden kan dock undantag göras. 61 I den utredning som nyligen gjordes om Naturvårdsverket (SOU 2008:62) lyfts kritik fram om att den nuvarande verksamheten saknar denna roll som arena för jämbördiga diskussioner om industrins miljöanpassning och energiomställning. 115
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion Den andra punkten ovan rör på vilka grunder den ekonomiska analysen av energieffektiviseringsåtgärder ska göras i samband med prövningen. Naturvårdsverket har i ett antal fall (se t.ex. Mondi, MK6531-06) argumenterat för att lönsamhetsbedömningen av ålagda energieffektiviseringsåtgärder ska utföras på samhällsekonomiska grunder. Det innebär exempelvis att den ska grundas på ett avkastningskrav som är relativt lågt (t.ex. 5 procent), samt att hänsyn också ska tas till ickemarknadsprissatta effekter (t.ex. värdet av undvikta utsläpp). Vår bedömning är dock att miljöbalkens regler om att en åtgärd ska vara ”ekonomiskt möjlig” för ett typiskt företag i branschen innebär någonting annat än att den är samhällsekonomiskt lönsam. En samhällsekonomiskt lönsam åtgärd bör (per definition) genomföras utifrån ett ekonomiskt effektivitetsperspektiv, men det betyder inte att det enskilda företaget per automatik ensamt ska åläggas att genomföra denna åtgärd. Vissa åtgärder kan t.ex. vara mycket lönsamma ur samhällets synpunkt, men det kan trots det vara orimligt att kräva att företagets självt ska stå för hela kostnaden. Samhällsekonomiska bedömningar är givetvis viktiga underlag för offentliga beslut rörande investeringar i t.ex. infrastruktur eller införandet av styrmedel, men det behöver inte vara det för att utforma individuella krav på en anläggning. 62 Med ovanstående förändringar skulle miljöbalken på ett effektivt sätt kunna hantera många av de frågor som PFE lyft fram på ett bra sätt, inte minst kravet på ett ständigt sökande efter energieffektiviserande åtgärder. Myndigheternas roll bör i första hand vara att ställa krav på ett effektivt energiledningsarbete (t.ex. konkreta krav på införandet av energiledningssystem), men även att initiera mer genomgripande åtgärder för att förbättra energihushållningen. I det senare fallet finns ofta goda skäl att initiera en sökprocess och ge företaget tid att identifiera de mest effektiva lösningarna. Som antyds ovan bygger dock detta på att de informationsasymmetrier som finns mellan myndighet och företag kan överbryggas på ett effektivt sätt. Ett framtida PFE bör också revideras, inte minst eftersom det är svårt att se vilka mervärden en upprepning av programmets första period skulle kunna föra med sig (se avsnitt 5.4.3). En möjlig utvecklingsväg är att utforma ett frivilligt avtal med industrin som har ett betydligt starkare fokus på långsiktig teknikutveckling (snarare än på anpassning av den nuvarande driften). Exakt hur ett sådant program skulle kunna utformas bör utredas vidare, men grundprincipen skulle kunna vara att industriföretagen får en (fiskal) skattenedsättning för att arbeta med att utveckla ny teknik. Ett konkret exempel skulle kunna vara s.k. CCS-teknik i syfte att avkarbonisera industrin. Ett mervärde med ett sådant avtal skulle kunna vara: (a) utvecklandet av mekanismer för att sprida ny kunskap mellan de deltagande 62 Principen att använda samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler som underlag för ett enskilt företags tillståndsvillkor kan likställas med att en privat fastighetsägare inte bara måste acceptera att en samhällsekonomiskt lönsam bilväg byggs på dennes mark utan även att denne ska betala för hela vägbygget. På motsvarande sätt kan det visa sig samhällsekonomiskt lönsamt att i högre omfattning än idag utnyttja spillvärme från den energiintensiva industrin men det innebär inte att det nödvändigtvis är rimligt att ställa krav på t.ex. anslutning till fjärrvärmenätet. Däremot kan en samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys ligga till grund för utformandet av styrmedel som underlättar en sådan anslutning. 116
Page 1 and 2:
Industrins energieffektivisering -
Page 3 and 4:
Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6:
Innehåll NATURVÅRDSVERKET RAPPORT
Page 7 and 8:
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 115: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 119 and 120: Referenser NATURVÅRDSVERKET RAPPOR
Page 129: Industrins energieffektivisering -
show all

Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?