Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460
Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion
att en skatt som är lika hög för alla aktörer kommer att främja kostnadseffektiviteten
eftersom aktörerna reducerar sina utsläpp till den punkt där skattenivån är lika
med marginalkostnaden för reduktion.
Figur 2.3: Kostnadseffektiv elbesparing
Källor: Energimyndigheten (2005a) och Brännlund och Kriström (1998).
Figur 2.4 replikerar marginalkostnadskurvorna för elbesparing men illustrerar också
det faktiska utfallet gällande A:s och B:s reduktionsåtaganden när en elskatt sätts
in för att åstadkomma den politiskt bestämda totala elbesparingen. Antag att staten
inför en elskatt, t t * , som är konstant för varje använd enhet el. Antag också att
båda företagen i exemplet strävar efter att minimera sina kostnader, och då de konfronteras
med den nya skatten jämför de därför sina kostnader för att reducera elanvändningen
med de kostnader som skatten innebär. För företag A är det lönsamt
att genomföra reduktionsåtgärder upp till punkten Q * ; därefter är det billigare för
A att betala skatten för all resterande elanvändning. Givet skattenivån t * kommer
även företag B att välja att reducera sin elanvändning upp till punkten Q*; på så
sätt möts också precis det aggregerade besparingsmålet. Exemplet visar att en skatt
som är lika hög för alla aktörer kommer att främja kostnadseffektiviteten eftersom
aktörerna reducerar sina utsläpp till den punkt där skattenivån är lika med marginalkostnaden
för reduktion.
Samtidigt visar exemplet också att skatter kan leda till bristande måluppfyllelse.
Om skatten exempelvis hade satts så att t > t * , hade den totala reduktionen
överstigit målet, och eftersom det är svårt för den reglerande myndigheten att exakt
känna till marginalkostnadskurvornas utseende blir det också svårt för den att sätta
33