Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460<br />
<strong>Industrins</strong> <strong>energieffektivisering</strong> – <strong>styrmedlens</strong> effekter och interaktion<br />
Figur 1.1: Slutlig energianvändning inom industrisektorn, 1970-2008<br />
Källa: Energimyndigheten (2009a).<br />
Även om industrin använt i stort sett samma mängd energi över en 40-årsperiod har<br />
sammansättningen förändrats mycket sedan 1970-talet. Elanvändningen har ökat<br />
och så har även användningen av biobränsle. Oljeanvändningen minskade fram till<br />
mitten av 1980-talet och har därefter varit relativt oförändrad. Naturgas introducerades<br />
under mitten av 1980-talet och användningen av denna energibärare har sedan<br />
dess stabiliserats på en relativt låg nivå. Fjärrvärmeanvändningen har historiskt<br />
ökat i en ganska jämn takt medan kol och koksanvändningen 3 i stort sett varit densamma<br />
sedan år 1970 (Energimyndigheten, 2010e).<br />
Figur 1.2 visar den branschspecifika användningen av energi i Sverige, och<br />
den illustrerar inte minst det faktum att ett fåtal sektorer står för en stor del av den<br />
totala energianvändningen. Av den totala energianvändningen inom industrisektorn<br />
står massa- och pappersindustrin för ungefär hälften. Den näst största enskilda<br />
användningen återfinns i järn- och stålindustrin, vars användning uppgår till 15<br />
procent av totalen medan motsvarande siffra för den kemiska industrin är åtta procent.<br />
Sammanlagt står dessa energiintensiva branscher för nästan tre fjärdedelar av<br />
industrins totala energianvändning (Energimyndigheten, 2009a).<br />
I massa- och pappersindustrin används främst el och returlutar. 4 Elen används<br />
framförallt till den process där veden mals till massa medan returlutar används<br />
som bränsle i sodapannor i sulfatmassafabriker. Järn- och stålverk använder i<br />
stället framförallt kol, koks men även el som bränsle. Kol och koks används som<br />
reduktionsmedel i masugnar medan elen främst används till smältningsprocesser i<br />
3 År 2009 nådde dock denna användning en av de lägsta nivåerna sedan 1980-talet på grund av den<br />
ekonomiska krisens påverkan på järn- och stålindustrin.<br />
4 Returlutar är en restprodukt vid massatillverkning ur vilken kemikalier och energi återvinns (Energimyndigheten,<br />
2009a).<br />
17
Change language