Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460
Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion
stemet kan leda till högre marknadspriser på elektricitet varvid den svenska koldioxidneutrala
elproduktionen får högre intäkter. Den elintensiva industrin och hushållen
är de som drabbas mest av det högre elpriset. Dessa spridningseffekter fortplantar
sig i ekonomin varvid olika kostnads- och fördelningseffekter av styrmedel
också bör analyseras ur ett allmänt jämviktsperspektiv (Energimyndigheten, 2005;
2007a).
En viktig slutsats av denna diskussion är att i en situation där industrins konkurrenskraft
äventyras av införandet av ett (i huvudsak) effektivt styrmedel såsom
en koldioxidskatt kan andra styrmedel bli aktuella för att bibehålla t.ex. en kraftfull
styrning för förbättrad energieffektivisering samtidigt som konkurrenskraften bibehålls.
Styrmedel för energieffektivisering såsom PFE kan därmed utgöra sådana
”näst-bästa” lösningar, men det blir då viktigt att dessa utformas på ett sätt som
stimulerar till en kostnadseffektiv introduktion av åtgärder.
2.5 Energieffektivisering: mål eller medel?
Utvärderingar av måluppfyllelse hos energipolitiska styrmedel försvåras på grund
av att premissen ”ett mål, ett medel” sällan kan tillämpas. Ett av skälen till detta är
att energieffektivisering politiskt ofta motiveras på flera olika sätt – exempelvis
utifrån dess bidrag till uppfyllandet av andra klimatmål såsom reduktion av växthusgaser.
I det avseendet ses det som ett medel att uppnå dessa och andra mål.
Vidare används flera olika styrmedel för att uppfylla målet om ökad energieffektivisering.
Utöver detta är styrmedel ofta kopplade till såväl primära som sekundära
mål. Exempelvis ska det svenska elcertifikatsystemet primärt stimulera till introduktionen
av förnyelsebara energikällor i elkraftsektorn. Sekundärt ska det dock
också främja teknisk utveckling i denna sektor. Således försvåras analysen av styrmedlens
ändamålsenlighet av de många möjligheterna att blanda ihop mål såväl
som medel. För att analyserna ska bli meningsfulla är det därför viktigt att identifiera
ett fåtal primära mål vilka kan förknippas med respektive styrmedel. Detta är
inte minst betydelsefullt eftersom graden av kostnadseffektivitet mest troligt skiljer
sig åt beroende på vilket mål som utgör grunden för utvärderingen. Emellertid är
det de facto, i många lägen svårt att särskilja olika energi- och klimatpolitiska mål
och det bidrag som olika åtgärder ska tillskrivas, vilket försvårar möjligheten att
utvärdera dessa politiska mål isolerat (Energimyndigheten, 2005a).
Valet av styrmedel och utformningen av detsamma bör bestämmas av vilket
typ av marknadsmisslyckande som styrmedlet ska korrigera för. Dessa egenskaper
är viktiga för styrmedlens ekonomiska effektivitet, men även för att de ska vara
möjliga att utvärdera på ett bra sätt. Problematiken kan belysas med exemplet om
styrmedel för energieffektivisering som klimatpolitiska verktyg. Newell (2000)
sammanfattar problemen med att använda styrmedel för energieffektivisering som
ett direkt medel för att reducera utsläppen av växthusgaser:
”Policy initiatives should be directed toward supporting efforts aimed at
addressing problems – such as the environmental externality of global
climate change and inadequate information on technological opportunities
– where the marketplace will not or has not operated effectively.” (p.
14). Energy-efficiency improvements certainly can be relevant for climate
37