Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460
Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion
1 Introduktion
1.1 Bakgrund och syfte
Energieffektivisering är ett viktigt mål i den europeiska och nationella energipolitiken.
Detta beror bl.a. på att en god hushållning med energi antas kunna bidra till
uppfyllandet av flera miljökvalitetsmål såsom begränsad klimatpåverkan, frisk luft,
ingen övergödning etc., samt även till försörjningstrygghet. En rad olika styrmedel
påverkar – direkt eller indirekt – incitamenten till energihushållning hos ekonomins
aktörer, och det finns ett behov av kunskap om och i så fall hur dessa styrmedel
kompletterar eller motverkar varandra. Sådan kunskap är inte minst väsentlig för
att bedöma styrmedlens ändamålsenlighet samt som grund för förändringar i utformningen
av existerande styrmedel och/eller införandet av nya. I denna studie
ligger fokus på hur energieffektivisering kan främjas i industrisektorn, samt hur de
styrmedel som finns idag påverkar industrins incitament att effektivisera sin energianvändning.
Svensk industri påverkas av en rad viktiga klimat- och energipolitiska styrmedel,
många med direkt relevans för målet om förbättrad energihushållning. I
rapporten diskuteras i första hand följande styrmedel: energiskatten, koldioxidskatten,
utsläppshandeln (EU ETS), program för energieffektivisering (PFE), 1 miljöbalken
(hänsynsregler, tillstånd och tillsyn) samt elcertifikatsystemet. Det övergripande
syftet med studien är att analysera på vilket sätt dessa styrmedel bidrar till
ökad energieffektivisering i industrin. Speciell uppmärksamhet ägnas åt hur styrmedlen
interagerar, dels hur de kan komplettera varandra genom att t.ex. adressera
olika typer av problem (marknadsmisslyckanden), och dels motverka varandra på
grund av t.ex. överlappningar och konflikter mellan olika politiska mål. Vi belyser
också svårigheterna med att åstadkomma en kraftfull politisk styrning i en sektor
av ekonomin som är starkt konkurrensutsatt. En stor del av studien utgör en syntes
av: (a) hur industrins företrädare uppfattar nuvarande styrmedel med avseende på
t.ex. ändamålsenlighet och överlappning; samt (b) vad tidigare empirisk forskning
visar om styrmedlens effekter på industrin. Delar av studien bygger dessutom på
egna empiriska undersökningar. Viktigt är inte minst att öka kunskapen om interaktionen
mellan Miljöbalkens regler och PFE samt de mer renodlat ekonomiska (prisbaserade)
styrmedlen.
1.2 Definitioner och avgränsningar
Med energieffektivitet avses förhållandet mellan produktionen av en vara/tjänst
och tillförd energi för att producera densamma, och energieffektivisering avser
förbättringar av energi-effektiviteten. Med energibesparing åsyftas i stället mäng-
1 EU-kommissionen utreder för närvarande (våren 2011) om den skatterabatt som är kopplad till PFE är
förenlig med det nya regelverket för statsstöd (se t.ex. Åslund, 2011). Vi har i denna rapport inte utrett
frågan om PFE-programmets ”morot” – dvs. lättnaden i energibeskattningen – skulle kunna utgöra
otillåtet statsstöd enligt EU-rätten.
15