Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460
Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion
hänsyn till (Svenskt Näringsliv, 2007). Inom branscher såsom skogsindustrin krävs
stor flexibilitet avseende kvalitet och produktmix, parametrar som påverkar företagens
energibehov. En ökad elförbrukning kan innebära en förbättrad total energieffektivitet.
Därför är det nödvändigt att ha en helhetssyn på energieffektiviseringar i
anläggningar (Skogsindustrierna, 2008). Problematiken med bristande systemperspektiv
kan höra samman med tillämpningen av nationella miljömål. Det finns en
risk att nationella miljömål oavkortat transformeras till regional nivå utan hänsyn
till enskilda verksamheters begränsade förmåga att kortsiktigt anpassa sin miljöpåverkan.
Viss miljöpåverkan kan vara svårt att göra något åt i det kortare perspektivet
men ändå väga tungt i regionens ambitioner att uppnå målen. För att uppnå
kostnadseffektiva miljöbesparingar krävs därmed, hävdas det, ett långsiktigt helhetstänkande
(Svenskt Näringsliv, 2007). I detta avseende krävs således fler systeminriktade
studier på alla nivåer – från enskilda processlinjer, till hela anläggningar
och regioner och/-eller nationer. Nya tekniker för kylning är exempel på
utveckling av stödprocesser, vilka visserligen inte är energiintensiva i sig men som
ändå kan vara förenliga med stora energibesparingspotentialer.
För det tredje, hävdar många företrädare för industrin, regleras energieffektivisering
bäst via generella styrmedel såsom PFE (Svensk Energi, 2008; Svenskt
Näringsliv, 2008; Skogsindustrierna 2008; Energimyndigheten, 2008). 23 Det finns
enligt dessa inte behov av att ställa särskilda krav på industriella anläggningar avseende
energihushållning när styrmedel såsom PFE finns. Således behövs inte
Miljöbalkens krav på effektiv energihushållning tillämpas vid tillståndsprövning
och tillsyn. När förutsättningarna är givna från början, såsom är fallet med de generella
styrmedlen, har svensk industri större möjlighet att finna rätt teknik och lösningar.
Systemet blir därmed mindre administrativt tungrott och skapar färre låsningar.
För det fjärde betonas vikten av internationellt harmoniserade krav och regelverk
för att inte undergräva konkurrenskraften hos svenska företag (se t.ex.
Svenskt Näringsliv, 2007; Energimyndigheten, 2008). Inte minst bör bibehållen
konkurrenskraft ses som en förutsättning för införandet av ny teknik och energieffektiviserande
processer (Energimyndigheten, 2010d). Därtill, för det femte, framhålls
betydelsen av dialog, och inte enkelriktad myndighetsinformation, vid utformning
och förändring av lagstiftningen. Lagstiftning och krav i individuella
tillståndsärenden måste uppfattas som motiverade och rimliga för att myndigheter
och företag ska arbeta mot samma mål. Myndigheter och företag ska vara någorlunda
överens om problemet och föra sakliga diskussioner om de tekniska möjligheterna
till åtgärder. Vidare måste, hävdar många industriföreträdare, företagen ges
rimlig tid till anpassning och omställning (Svenskt Näringsliv, 2007).
23 Emellertid finns det undantag vid vilka energihushållning inte anses regleras bäst med generella
styrmedel. Exempelvis anser Skogsindustrierna att utsläpp av kväveoxider bäst styrs via villkor i tillståndsbesluten.
I detta avseende bejakar industrin således den individuella tillståndsprövningen utgående
från BAT även om processen även här kan effektiviseras och förenklas (Svenskt Näringsliv,
2007).
60