Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460
Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion
cent av sin elanvändning medan exempelvis gruv- och malmindustrin vid jämförelse
av eleffektivisering i förhållande till elanvändning har effektiviserat 12 procent.
Flest antal eleffektiviseringsåtgärder genomfördes inom olika hjälpsystem
såsom pumpsystem, elmotorer, fläktsystem, belysning etc. Emellertid visar Figur
4.2 att de åtgärder som genomförts inom produktionsprocessen ofta genererat en
större eleffektivisering än åtgärder inom hjälpsystemen. 25 procent av det totala
antalet åtgärder genomfördes inom produktionsprocessen men dessa stod samtidigt
för 50 procent av uppnådd eleffektivsering (Energimyndigheten, 2009d). Redovisade
åtgärder återfinns ofta inom pumpområdet vilket till stor del beror på de
många medverkande massa- och pappersindustriföretagen. Åtgärder rörande kompressorer
och tryckluftssystem utgjorde även en stor post för energibesparing. Det
handlade exempelvis om tätning, att utnyttja spillvärmen bättre från kompressorerna
eller att byta utrustning till en mer energieffektiv. Vissa åtgärder ökade verkningsgraden
så mycket att det i system med flera enheter resulterade i att viss utrustning
blev överflödig och kunde kopplas ur drift.
PFE innebär också att företag ska tillämpa särskilda rutiner, bland annat när
de köper in elkrävande utrustning. Olika utrustning utvärderas ur energisynpunkt
genom att exempelvis beräkna livscykelkostnaden för alternativen. Effekterna av
dessa förbättrade rutiner vid projektering, ändringar och renoveringar, rapporterades
spara 0,17 TWh. Stora skillnader existerade dock mellan företag där några
rapporterade mycket stora elbesparingar. Detta kan förklaras av att dessa företag
genomförde något eller några större projekt under programperioden. Förbättrade
rutiner vid inköp rapporterades ha genererat ytterligare elbesparingar på 0,03 TWh.
Vidare kunde företagen i slutrapporteringen frivilligt redovisa övriga typer av
energiåtgärder (utöver elbesparande) som genomförts eller kommer att genomföras.
21 av 87 företag valde att redovisa sådana åtgärder. Dessa berörde främst värmeeffektivisering
(33 procent), bränsleeffektivisering (20 procent) och ökat energiutbyte
med det omgivande samhället (19 procent). Det sistnämnda innebar ofta
ökad elproduktion eller ökade leveranser av spillvärme till de lokala fjärrvärmenäten
(Energimyndigheten, 2009d).
Med ovanstående rapportering i åtanke är det intressant att notera att Stenqvist
m.fl. (2009) samt Stenqvist och Nilsson (2009) betonar att PFEs mål i nuläget
är otydligt och diffust formulerat. Dessutom saknas försök till översättning av det
övergripande målet till något enhetligt och begripligt på programdeltagarnivå. Således
blir det inte heller möjligt att utvärdera programmet utifrån dess måluppfyllelse.
Särskilt diffust är det krav som fungerar som ett kvantitativt mått på vilka
energieffektiviseringar som måste uppnås. Enligt kravet måste företag, i samband
med sin tvåårsrapportering, redovisa en lista på elbesparande åtgärder vilka totalt
ska generera samma elbesparingar som elskatten skulle ha uppnått om den i stället
tillämpats under samma period. Problemet är dock att det inte finns några tydliga
riktlinjer över hur företag praktiskt ska applicera detta krav eller vad som de facto
krävs för måluppfyllnad. I nuläget märks detta inte minst genom en stor variation i
de argument som använts för att få skattelättnader. Henriksson (2010) visar att de
elbesparingar som redovisas inom industrin överstiger de positiva effekter på elanvändningen
som skattnedsättningen medfört. Samtidigt visar också hennes studie
62