Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460<br />
<strong>Industrins</strong> <strong>energieffektivisering</strong> – <strong>styrmedlens</strong> effekter och interaktion<br />
en till varför det enligt bolaget är orimligt enligt 2 kap. 7 § miljöbalken<br />
att vidta övriga redovisade åtgärder. 36<br />
I domskälen diskuteras förhållandet mellan miljöbalken och PFE, som LKAB var<br />
anslutet till. Domstolen ansåg (såsom <strong>Naturvårdsverket</strong> anfört) att miljöbalkens<br />
allmänna hänsynsregler ställer längre gående krav på energihushållning än vad<br />
som motsvaras av bolagets arbete enligt PFE. I villkoret skulle ingå utredning av<br />
”alla energislag” (inklusive utnyttjandet av spillvärme). Kostnadsberäkningen skulle<br />
visa vilken ”avskrivningstid och ränta” som låg till grund för beräkningen. Vidare<br />
skulle LKAB redovisa ”vilken miljöpåverkan utöver själva energibesparingen<br />
som åtgärderna skulle medföra”. När sedan miljödomstolen efter utredningen skulle<br />
göra en avvägning mellan åtgärdernas nytta och kostnader, ”är det inte de rent<br />
företagsekonomiska aspekterna som är avgörande”. Här fanns således enligt domstolen<br />
en skillnad gentemot PFE.<br />
4.7.2 Mondi Dynäs<br />
Det andra fallet rör en tillståndsprövning av Mondi Dynäs AB:s anläggningar för<br />
papperstillverkning. 37 Liksom i fallet Swedish Tissue anser Miljööverdomstolen att<br />
frågan om energihushållning är av central betydelse, att det är anläggningar med<br />
betydande energianvändning och att denna kan minska genom att man vidtar tekniska<br />
åtgärder. Frågan var om sådana åtgärder var orimliga enligt 2 kap. 7 § miljöbalken,<br />
jämfört med nyttan av energihushållningen inklusive de minskade utsläppen.<br />
Här skriver domstolen:<br />
”En utgångspunkt för en sådan bedömning kan vara att de åtgärder som<br />
aktualiseras ger en energibesparing vars värde överstiger de eventuellt<br />
ökade driftskostnader som uppkommer. Detta betyder med andra ord att<br />
investeringen borde kunna återbetalas efter en viss tid. Om återbetalningstiden<br />
på sedvanligt sätt uttrycks som investeringsbelopp dividerat<br />
med det årliga värdet av energibesparingen minus ökade driftkostnader<br />
bör, enligt Miljööverdomstolens mening, denna som regel inte överstiga<br />
åtgärdens, eller anläggningens, återstående (tekniska) livslängd.”<br />
Med denna principiella utgångspunkt ansåg Miljööverdomstolen att det inte var<br />
rimligt att bifalla <strong>Naturvårdsverket</strong>s krav på att installera en barktork och att bygga<br />
om kokeriet till ett s.k. Super Batch-koncept. Däremot bifölls <strong>Naturvårdsverket</strong>s<br />
yrkande om att utreda möjligheterna att minska elenergiförbrukningen. Villkoret<br />
hade i huvudsak samma utformning som det för LKAB (se ovan), med den skillnaden<br />
att det nu gällde elenergiförbukningen. 38<br />
36 Utredningarna skulle genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten och <strong>Naturvårdsverket</strong> och<br />
redovisas till miljödomstolen, med förslag till slutliga villkor, senast den 30 september 2009.<br />
37 Miljööverdomstolen dom 2008-06-26 i mål nr. M 6531-06.<br />
38 Villkor 2, U3.<br />
85