NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 <strong>Industrins</strong> <strong>energieffektivisering</strong> – <strong>styrmedlens</strong> effekter och interaktion företagen; samt (b) komponenter som gör att myndigheter och företag tillsammans kan arbeta fram den typ av innovationssystem som tekniken kräver. En effektiv introduktion av ny teknik kräver i regel såväl ingenjörsmässig forskning om teknikens egenskaper som forskning om eventuella nya institutionella arrangemang (inklusive lagstiftning) för att möjliggöra teknikens spridning (se t.ex. Könnölä m.fl., 2006). Vi har tidigare noterat (se avsnitt 5.4.2) att frivilliga avtal är mest effektiva då det finns en gemensam osäkerhet om framtida kostnader, och detta talar för att de kan passa väl för denna typ av gemensamma lärandeprocesser. 117
Referenser NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 <strong>Industrins</strong> <strong>energieffektivisering</strong> – <strong>styrmedlens</strong> effekter och interaktion Ahnland, R. (2005). “Pionjärer i <strong>energieffektivisering</strong>,” Energimagasinet, Vol. 26, Nr. 4, s. 12-13. Akerlof, G. (1970). “The Market for Lemons: Quality Uncertainty and the Market Mechanism,” Quarterly Journal of Economics, Vol. 84, s. 488-500. Anderson, S. T., och R. G. Newell (2004). “Information Programs for Technology Adoption: The Case of Energy-efficiency Audits,” Resource and Energy Economics, Vol. 26, s. 27-50. Ankarhem, M., och R. Brännlund (2006). Samband mellan <strong>energieffektivisering</strong> och andra övergripande mål ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, ER 2006:26, Energimyndigheten, Eskilstuna. Bennear, L. S., och R. N. Stavins (2007). ”Second-best Theory and the Use of Multiple Policy Instruments,” Environmental & Resource Economics, Vol. 37, s. 111-129. Bizer, K. (1999). “Voluntary Agreements: Cost-effective or a Smokescreen for Failure?” Environmental Economics and Policy Studies, Vol. 2, Nr. 2, s. 147-165. Broberg, T., T. Forsfält, och G. Östblom (2010). Målet för <strong>energieffektivisering</strong> fördyrar klimatpolitiken, Rapport till Expertgruppen för miljöstudier 2010:4, Finansdepartementet, Stockholm. Brännlund, R. (2006). Grön skatteväxling. Framgångsväg eller återvändsgränd? SNS Förlag, Stockholm. Brännlund, R., och B. Kriström (1998). Miljöekonomi, Studentlitteratur, Lund. Brännlund, R. och T. Lundgren (2007). ”Swedish Industry and Kyoto - An Assessment of the Effects of the European CO2 Emission Trading System,” Energy Policy, Vol. 35, s. 4749-4762. Brännlund, R., och T. Lundgren (2010). Beräkningar av effekter för den elintensiva industrin av att dessa branscher i olika grad omfattas av kvotplikt inom elcertifikatsystemet, Rapport till Energimyndigheten. Brännlund, R., R. Lundmark, och P. Söderholm (2010). Kampen om skogen. Bränna, koka, såga eller bevara? SNS Förlag, Stockholm. CIT Industriell Energianalys (2008). Uppföljning av branschorganisationernas och certifieringsorganens erfarenheter av PFE, Chalmers Teknikpark, Göteborg. Convery, F.J., och L. Redmond (2007). “Market and Price Developments in the European Union Emissions Trading Scheme,” Review of Environmental Economics and Policy, Vol. 1, Nr. 1, s. 88-111. Convery, F., A. D., Ellerman, och C.D. Perthuis (2008). The European Carbon Market in Action: Lessons from the First Trading Period, MIT Joint Program on the Science and Policy of Global Change, Interim Report No. 162, Masschusetts Institute of Techno-logy, Cambridge, MA. 118