Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460
Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion
industrin existerar dock inte bränsleskatten parallellt med elskatten vilket kan skapa
en eventuell substitutionseffekt på sådant sätt att nettoeffekten blir en minskad
efterfrågan på el till förmån för bränsle. Emellertid korrigeras detta av koldioxidskatten
och dess beskattning av användningen av fossila bränslen. Dock kan det
fortfarande ske en substitution i form av ökad efterfrågan på värme producerad från
andra källor än fossila bränslen (exempelvis fjärrvärme från biobränslen eller spillvärme).
Balanseringar av relativpriserna för att uppnå önskade effekter försvåras
dock av exempelvis svängningar i exempelvis oljans världsmarknadspris (Energimyndigheten,
2006a).
Inom industrin har den sammantagna skattenivån (energi- plus koldioxidskatt)
sänkts sedan början av 1990-talet, och för industrin är koldioxidutsläppen
generellt sett inte lägre idag än vad de var 1990 (Energimyndigheten, 2006b; Miljödepartementet,
2009). Energiskatten var 1990 något högre än dagens nedsatta
koldioxidskatt, vilket därmed motverkat reduktioner i utsläpp jämfört med 1990
(Energimyndigheten, 2006a). Sänkningen av den totala skattenivån har skett med
hänsyn till att en betydande del av svensk industri är utsatt för internationell konkurrens.
I stället för dessa skatter har EU ETS kommit att utgöra den huvudsakliga
styrningen på klimatområdet – vilken sammantaget innebär en starkare styrning än
1990 års styrmedel (Miljödepartementet, 2009; Energimyndigheten, 2007a; Energimyndigheten,
2006a).
ITPS (2005) fann att priset på utsläppsrätter och dess effekter på elpriset kan
ha större betydelse för företagens konkurrenskraft än vad energiskatterna de facto
har. Om koldioxidbeskattningen består i någon form innebär etableringen av ett
utsläppshandelsrättspris en belastning för den handlande sektorn, eftersom det i
princip är samma sak som en skattehöjning på koldioxid. Om sedan elpriset höjs
som en följd av EU ETS, kommer det ytterligare att belasta hela industrin inklusive
den icke handlande sektorn. Hill och Kriström (2005) menar att det är en effektivitetsförlust
att ha kvar koldioxidskatten för de handlande sektorerna baserat på beräkningar
vilka visat att vinsten av att ta bort koldioxidskatten är större än förlusten
av skattebortfallet. Brännlund och Lundgren (2007) visar att ett införande av EU
ETS samtidigt som koldioxidskatten kvarstår ökar produktionskostnaderna, vilket i
sin tur reducerar användningen av andra insatsvaror och påverkar sysselsättningen
negativt. För industrier såsom massa- och papper är det framförallt högre elpriser
som ett resultat av EU ETS som påverkar energianvändningen. Även Energimyndigheten
(2005b) 33 konstaterar att de faktiska effekterna på energianvändningen är
starkt beroende av priset på bränsleslagen – såväl fossila som biobränslen.
Det klimatpolitiska beslutet från 2009 ser utvecklade ekonomiska styrmedel
som ett centralt inslag i politiken, och i detta sammanhang anses koldioxidskatten
och energiskatten som betydelsefulla för att begränsa klimatpåverkan på ett samhällsekonomiskt
effektivt sätt. Beslutet innebär att nivån på koldioxidskatten, utöver
den årliga justeringen enligt konsumentprisindex, framöver ska anpassas i den
omfattning och takt som tillsammans med övriga förändringar av de ekonomiska
33 Studien behandlar dock inte industrisektorn utan kraftvärmeproduktion.
82