Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460<br />
<strong>Industrins</strong> <strong>energieffektivisering</strong> – <strong>styrmedlens</strong> effekter och interaktion<br />
Systemet har lett till att vi nu planerar utsläppsreducerande<br />
åtgärder<br />
Källa: Energimyndigheten (2010b).<br />
Andelen industriföretag som angav att de initierat eller planerat för utsläppsreducerande<br />
åtgärder som en konsekvens av systemet är dock betydligt större än de som<br />
inte initierat några åtgärder. 31 Vidare innebar inte systemet att industrier i den<br />
handlande sektorn väntade med kapacitetshöjande investeringar, dock ansågs det<br />
långsiktiga utsläppspriset vara av betydelse för företagens investeringar. 46 procent<br />
uppgav att det långsiktiga priset var viktigt eller mycket viktigt för bolagets investeringar.<br />
Anledningen till att systemet inte påverkade genomförda produktionsinvesteringar<br />
kan eventuellt förklaras av ett långsiktigt utsläppsrättspris vilket beräknats<br />
till en relativt låg nivå.<br />
4.4.2 Handelsstrategier och metoder för utsläppsreduktion<br />
Majoriteten av de industriföretag vilka år 2009 uppgav att de bedrivit handel inom<br />
systemet hade enbart sålt utsläppsrätter under andra handelsperioden. Vidare hade<br />
handeln främst bedrivits utan en på förhand fastställd strategi (se Tabell 4.4). Avsaknaden<br />
av på förhand fastställda riktlinjer vid handeln kan vara ett sätt att hålla<br />
nere handelskostnaderna och därmed de totala transaktionskostnader som är förknippade<br />
med systemet. En annan tänkbar förklaring kan vara att industrin inte<br />
påverkas tillräckligt mycket av systemet, detta inte minst eftersom industriföretagen<br />
har tilldelats mycket utsläppsrätter i förhållande till verksamhetens totala utsläpp<br />
av koldioxid. Det kan alltså vara möjligt att de inte i någon större utsträckning<br />
tvingats adressera frågan.<br />
Dock ökade andelen företag som baserade sina beslut på prisprognoser med<br />
14 procentenheter mellan år 2006 och 2009. En hypotetisk förklaring kan vara att<br />
industriföretagen har stora incitament att genomföra kvalificerat prognosarbete,<br />
och analysera utvecklingen på marknaden för utsläppsrätter. Detta motsäger dock<br />
resultatet att industrin saknar handelstrategier. Att handla så att årets prognostiserade<br />
utsläpp i princip täcks indikerar ett val av en lågriskstrategi medan att avvakta<br />
köp av utsläppsrätter till årets slut speglar en önskan att hålla den administrativa<br />
bördan låg. Det sistnämnda tyder på att företagen inte är särskilt engagerade i handeln<br />
utan handlar i den mån det behövs för att uppfylla redovisningsskyldigheter.<br />
Tabell 4.4: Huvudsakliga handelsstrategier (andel i procent för respektive svarsalternativ)*<br />
Handelsstrategier År Andel<br />
(%)<br />
Ingen på förhand fastslagen handelsstrategi<br />
74<br />
17<br />
2006 0<br />
2009 34<br />
31 Företagen kunde ange flera svarsalternativ på frågan. Inget företag som svarade att systemet inte<br />
lett till några utsläppsreducerande åtgärder angav emellertid fler än det svarsalternativet.