Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460<br />
<strong>Industrins</strong> <strong>energieffektivisering</strong> – <strong>styrmedlens</strong> effekter och interaktion<br />
sökning genomförd år 2006 29 (publicerad i <strong>Naturvårdsverket</strong>s rapportserie år<br />
2007). Studierna var på många sätt identiska och riktades mot samtliga handlande<br />
anläggningar, dvs. företag inom energi- och industrisektorn. Resultaten presenterades<br />
för systemet som helhet samt uppdelat på energi- och industrisektorn. 30 Av<br />
båda studierna framgick att energikostnaden primärt driver företagens utsläppsminskningar.<br />
I 2009 års studie uppgav 31 procent av respondenterna detta som den<br />
viktigaste drivkraften bakom utsläppsreduktioner. Andelen industriföretag inom<br />
handelssystemet med tydliga mål för att reducera koldioxidutsläppen ökade med 19<br />
procentenheter mellan år 2006 och 2009 (se Tabell 4.2) En förklaring till förändringen<br />
kan vara att utsläppen av växthusgaser blivit en mer konkret kostnadspost<br />
för företag idag eftersom koldioxid numer har ett explicit pris.<br />
Tabell 4.2: Andel av industrianläggningar (i procent) med konkreta CO2-reduktionsmål.<br />
Källor: Energimyndigheten (2010b) och <strong>Naturvårdsverket</strong> (2007).<br />
År Andel Differens (procentenheter)<br />
2006 40<br />
2009 59<br />
+19<br />
Även om antalet företag med konkreta mål för utsläppsreduktion ökade mellan<br />
åren uppgav fortfarande 73 procent av industriföretagen år 2009 att de fått tillräckligt<br />
med utsläppsrätter för att bedriva verksamheten oförändrad. Givet den stora<br />
andel respondenter som upplevde sig ha tillräckligt med utsläppsrätter under andra<br />
handelsperioden var det föga förvånande att endast en dryg tredjedel av respondenterna<br />
vidtagit utsläppsreducerande åtgärder (se tabell 4.3).<br />
Tabell 4.3: Hur har EU ETS påverkat utsläppsreducerande åtgärder i företagets<br />
utsläppsrättspliktiga anläggningar?<br />
Andel i procent<br />
Systemet har inte lett till att vi genomfört några ut-<br />
37<br />
släppsreducerande åtgärder<br />
Systemet har lett till att vi genomfört/håller på att<br />
34<br />
genomföra utsläppsreducerande åtgärder under innevarande<br />
handelsperiod<br />
Systemet har lett till att vi genomfört utsläppsreduce-<br />
37<br />
rande åtgärder under förra handelsperioden<br />
29 För en kortare version av 2006 års studie, se Sandoff och Schaad (2009).<br />
30 Sektorstillhörigheten baserades på indelningen i EU:s handelsdirektiv. Dock omfattade energisektorn<br />
även anläggningar av typen el- och fjärrvärme, som förbränningsanläggningar inom industribranscher,<br />
vilka inte omfattades av direktivet. Detta innebar att energisektorn inte bara innefattade traditionella<br />
energiföretag utan även industrier som inte hade som huvudsakligt syfte att producera energi. Dock<br />
utgjordes energisektorn till 82 procent av el- och fjärrvärmeanläggningar och 67 procent av organisationsnummer<br />
som kunde knytas till energisektorn.<br />
73