30.08.2013 Views

Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460<br />

<strong>Industrins</strong> <strong>energieffektivisering</strong> – <strong>styrmedlens</strong> effekter och interaktion<br />

sökning genomförd år 2006 29 (publicerad i <strong>Naturvårdsverket</strong>s rapportserie år<br />

2007). Studierna var på många sätt identiska och riktades mot samtliga handlande<br />

anläggningar, dvs. företag inom energi- och industrisektorn. Resultaten presenterades<br />

för systemet som helhet samt uppdelat på energi- och industrisektorn. 30 Av<br />

båda studierna framgick att energikostnaden primärt driver företagens utsläppsminskningar.<br />

I 2009 års studie uppgav 31 procent av respondenterna detta som den<br />

viktigaste drivkraften bakom utsläppsreduktioner. Andelen industriföretag inom<br />

handelssystemet med tydliga mål för att reducera koldioxidutsläppen ökade med 19<br />

procentenheter mellan år 2006 och 2009 (se Tabell 4.2) En förklaring till förändringen<br />

kan vara att utsläppen av växthusgaser blivit en mer konkret kostnadspost<br />

för företag idag eftersom koldioxid numer har ett explicit pris.<br />

Tabell 4.2: Andel av industrianläggningar (i procent) med konkreta CO2-reduktionsmål.<br />

Källor: Energimyndigheten (2010b) och <strong>Naturvårdsverket</strong> (2007).<br />

År Andel Differens (procentenheter)<br />

2006 40<br />

2009 59<br />

+19<br />

Även om antalet företag med konkreta mål för utsläppsreduktion ökade mellan<br />

åren uppgav fortfarande 73 procent av industriföretagen år 2009 att de fått tillräckligt<br />

med utsläppsrätter för att bedriva verksamheten oförändrad. Givet den stora<br />

andel respondenter som upplevde sig ha tillräckligt med utsläppsrätter under andra<br />

handelsperioden var det föga förvånande att endast en dryg tredjedel av respondenterna<br />

vidtagit utsläppsreducerande åtgärder (se tabell 4.3).<br />

Tabell 4.3: Hur har EU ETS påverkat utsläppsreducerande åtgärder i företagets<br />

utsläppsrättspliktiga anläggningar?<br />

Andel i procent<br />

Systemet har inte lett till att vi genomfört några ut-<br />

37<br />

släppsreducerande åtgärder<br />

Systemet har lett till att vi genomfört/håller på att<br />

34<br />

genomföra utsläppsreducerande åtgärder under innevarande<br />

handelsperiod<br />

Systemet har lett till att vi genomfört utsläppsreduce-<br />

37<br />

rande åtgärder under förra handelsperioden<br />

29 För en kortare version av 2006 års studie, se Sandoff och Schaad (2009).<br />

30 Sektorstillhörigheten baserades på indelningen i EU:s handelsdirektiv. Dock omfattade energisektorn<br />

även anläggningar av typen el- och fjärrvärme, som förbränningsanläggningar inom industribranscher,<br />

vilka inte omfattades av direktivet. Detta innebar att energisektorn inte bara innefattade traditionella<br />

energiföretag utan även industrier som inte hade som huvudsakligt syfte att producera energi. Dock<br />

utgjordes energisektorn till 82 procent av el- och fjärrvärmeanläggningar och 67 procent av organisationsnummer<br />

som kunde knytas till energisektorn.<br />

73

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!