Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460<br />
<strong>Industrins</strong> <strong>energieffektivisering</strong> – <strong>styrmedlens</strong> effekter och interaktion<br />
effektivt under den andra handelsperioden. Betydande utsläppsminskningar är i<br />
stället prioriterade under den andra handelsperioden (Convery och Redmond,<br />
2007). Viktigt var att första perioden skapade en acceptans hos industriella och<br />
finansiella aktörer för att utsläpp av koldioxid inom EU inte längre var gratis, samt<br />
att kostnaderna för koldioxidutsläpp skulle stiga i framtiden (Energimyndigheten,<br />
2010b).<br />
I den svenska industrisektorn skedde de största reduktionerna i massa- och<br />
pappersindustrin vilket till viss del kan förklaras av ett varmare väder och förändringar<br />
i produktionen (<strong>Naturvårdsverket</strong>, 2008b). År 2008 var utsläppen något<br />
högre jämfört med 2007 och uppgick till 20 miljoner ton, detta delvis genom att<br />
nya anläggningar inkluderades i systemet via en utvidgad definition av förbränningsanläggningar<br />
(<strong>Naturvårdsverket</strong> och Energimyndigheten, 2009). År 2009<br />
hade dock utsläppen återigen minskat, denna gång till 17,5 miljoner ton (<strong>Naturvårdsverket</strong>,<br />
2010b). Tabell 4.1 sammanfattar det svenska systemets genomsnittliga<br />
inrapporterade utsläpp av koldioxid samt tilldelningen av utsläppsrätter under<br />
den första handelsperioden samt under åren 2008 och 2009. Tabellens sista kolumn<br />
jämför faktiska utsläpp med tilldelade utsläppsrätter. Av Tabell 4.1 framgår att det<br />
största överskottet utsläppsrätter år 2008 återfanns i massa- och pappersindustrin<br />
medan järn- och stålindustrin hade ett betydande överskott under år 2009. Generellt<br />
tenderade de industriella branscherna att ha ett överskott av utsläppsrätter under<br />
andra handelsperioden medan energisektorn uppvisat ett underskott.<br />
Tabell 4.1: Svenska anläggningars koldioxidutsläpp (1000 ton koldioxid) och tilldelade<br />
utsläppsrätter inom EU ETS Källor: <strong>Naturvårdsverket</strong> (2009, 2010b).<br />
Sektor Utsläpp<br />
2005-<br />
2007<br />
genomsnitt <br />
Tilldelning<br />
2005-<br />
2007<br />
genomsnitt <br />
Utsläpp<br />
2008<br />
72<br />
Tilldelning<br />
2008<br />
Ö/U<br />
2008<br />
(%)<br />
Utsläpp<br />
2009<br />
Tilldelning<br />
2009<br />
Ö/U<br />
2009<br />
(%)<br />
Energi 4 800 5 364 5 161 3 361 -35.0 7 802 4 385 -43.8<br />
Järn & stål 6 355 7 241 6 622 7 780 17.5 2 343 7 901 237.<br />
2<br />
Malm 463 450 573 537 -6.0 460 604 31.2<br />
Massa &<br />
papper<br />
1 843 2 655 1 434 2 290 60.0 1 142 2 292 100.<br />
8<br />
Mineral 3 271 3 527 3 290 3 677 12.0 2 795 3 763 34.7<br />
Raffinaderier<br />
2 710 3 024 3 018 3 186 5.5 2 939 3 186 8.4<br />
Totalt 19 442 22 360 20 097 20 831 3.5 1 7 480 22 131 26.6<br />
År 2009 genomförde Energimyndigheten en enkätstudie på de företag vilka ingår i<br />
EU ETS (den s.k. handlande sektorn). 28 Studien var en uppföljning av en under-<br />
28 Undersökningen omfattade samtliga företag inom den handlande sektorn. Svarsfrekvensen var 55<br />
procent, 70 respektive 30 procent fördelat på energi- respektive industrisektorn. Indelningen i små,<br />
medelstora, och stora företag skedde utifrån omsättning och klassbredden 0-99 Mkr, 100-999 Mkr<br />
respektive 1000- Mkr (Energimyndigheten, 2010b).
Change language