Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion till storleken på de förändringar som följer av en prisförändring. Anta exempelvis att staten inför en styckskatt på olja: detta ökar priset på olja och således också incitamenten för att hushålla med olja som resurs. För att bedöma storleken på denna effekt är det viktigt att förstå hur pass priskänslig efterfrågan på olja är, och detta mäts typiskt sett med hjälp av s.k. priselasticiteter. Mer specifikt mäter en elasticitet den procentuella förändringen i en variabel som uppstår som en konsekvens av en procentuell förändring i en annan variabel. Figur 2.1 belyser de effekter på oljeefterfrågan som uppstår vid en styckskatt på olja vid en hög respektive låg priselasticitet. Om efterfrågan på olja är relativt priselastitisk, som i den vänstra grafen i Figur 2.1, innebär det att skatten får en relativt sett liten effekt på jämviktspriset men en relativt stor effekt på den efterfrågade kvantiteten olja. Om efterfrågan i stället är prisokänslig kommer skatten att höja jämviktspriset relativt mycket utan att få några större effekter på användningen. Figur 2.1: Marknadseffekter av en skatt på energi vid olika eftefrågepriselasticiteter Detta innebär att t.ex. en bränsleskatt på olja i syfte att minska oljekonsumtionen får starkast effekt om efterfrågan är relativt priselastisk. Energiefterfrågans priskänslighet beror bl.a. av förekomsten av substitut. Om olja lätt kan ersättas med andra alternativ innebär det sannolikt att efterfrågepriskänsligheten är hög. Dessa möjligheter är i regel större på lång sikt då ekonomins aktörer har tid anpassa sitt beteende t.ex. via nya inköp och investeringar i ny utrustning. Denna analys visar också att i en situation där t.ex. oljan blir mer knapp, t.ex. på grund av svårigheter med att hitta nya oljekällor, kommer marknaden att klara av att signalera denna knapphet via ökade priser. Med andra ord kommer hot om framtida resursbrister i sig självt inte att vara ett samhällsekonomiskt motiv för politisk styrning av energimarknaderna. 25
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion 2.3 Marknadsmisslyckanden som snedvrider energianvändningen I det föregående avsnittet konstaterades att marknaden via prismekanismen förmår allokerar resurserna dit de gör störst nytta, och att priset på ett bra sätt kan signalera knappheter till producenter och konsumenter. Det kan dock finnas fall där prissignalerna är för svaga eller för starka och därmed genererar marknadsutfall som är samhällsekonomiskt ineffektiva. Att marknaden ”misslyckas” innebär att det föreligger en åtskillnad mellan t.ex. den observerade energianvändningen och den som bedöms vara samhällsekonomiskt effektiv. I detta avsnitt diskuteras olika tänkbara skäl till uppkomsten av en sådan ineffektiv energianvändning, och som således t.ex. kan motivera styrmedel för energieffektivisering. 2.3.1 Potentiella marknads- och beteendemässiga misslyckanden Resonemanget kring marknadsmisslyckanden baseras normalt på antagandet om perfekt rationella hushåll och företag, där eventuella ineffektiviteter uppstår på grund av exempelvis olika typer av koordinationsproblem på marknaden. Till detta bör även fogas sådana misslyckanden som beror på att ekonomins aktörer inte alltid agerar fullt ut rationellt, utan snarare ’begränsat’ rationellt. Potentiellt viktiga misslyckanden på energieffektiviseringsområdet kan därmed grupperas enligt nedan (Gillingham m.fl., 2009; Söderholm, m.fl., 2010): Icke-internalisering av externa effekter Informationsmisslyckanden Misslyckanden på kapitalmarknaderna Innovationsrelaterade misslyckanden Beteenderelaterade misslyckanden Vi kommer i detta avsnitt främst att rikta uppmärksamheten på de två förstnämna misslyckandena: icke-internaliserade externa effekter (avsnitt 2.3.2) samt informationsmisslyckanden (avsnitt 2.3.3). Misslyckanden på kapitalmarknaden åsyftar exempelvis att investeringar i kostnadseffektiva energieffektiva teknologier kan förbigås på grund av begränsad likviditet om kapitalmarknaden inte kan tillhandahålla finansiering i form av lån (Gillingham m.fl., 2009; Rohdin m.fl. 2007). Om dock långivaren baserat sitt beslut på en rimlig riskbedömning är inte ovanstående ett symptom på ett reellt marknadsmisslyckande utan är i stället att betrakta som ett hinder för energieffektivisering. Det är av yttersta vikt att särskilja mellan marknadsbarriärer, dvs. förhållanden som på något sätt hindrar energieffektivisering samt marknadsmisslyckanden, vilka genererar en ekonomiskt ineffektiv nivå på energianvändningen. Det är bara när det senare existerar som styrmedel kan vara befogade ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Identifierade barriärer kan dock vara ett symptom på ett underliggande marknadsmisslyckande men om så är fallet ska politiken i första hand hantera detta grundläggande problem snarare än symp- 26
Page 1 and 2: Industrins energieffektivisering -
Page 3 and 4: Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6: Innehåll NATURVÅRDSVERKET RAPPORT
Page 7 and 8: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 25: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 77 and 78:
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Referenser NATURVÅRDSVERKET RAPPOR
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129:
Industrins energieffektivisering -
show all

Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?