Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion undvika stora mängder spillvärme. Till det effektiva resursutnyttjandet hör också att i tillverkningen använda råvaror som är mindre energikrävande – såsom olika återvunna material. Oavsett om det gäller metall-, plast-, glas- eller fiberprodukter så eftersträvas en så hög användning av återvunnet material som den slutliga produktkvaliteten tillåter. Energieffektivisering kan således åstadkommas genom en fortlöpande trimning av enskilda processteg och utrustning eller genom att införa helt nya processer och system. Detta kan exempelvis betyda minskad energiinsats per ton produkt eller minskad energiandel av produktions- eller förädlingsvärdet (Energimyndigheten, 2010d). 1.4 Energipolitiska målsättningar rörande energieffektivisering Den svenska klimat- och energipolitiken är uppbyggd kring samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. Politiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. De europeiska målsättningarna är bland annat formulerade i det s.k. Energitjänstedirektivet (2006/32/EG) vars strävan är en effektiv slutanvändning av energi och energitjänster. För svensk del innebär direktivet en ambition att effektivisera den nationella slutenergianvändningen med nio procent fram till år 2016 jämfört med genomsnittet för perioden 2001-2005. Utöver Energitjänstedirektivet har EU fastställt det s.k. 2020-energimålet som innebär att Sverige ska arbeta för att minska primärenergianvändningen med tjugo procent fram till år 2020 beräknat utifrån en projicierad nivå på 2005 års primärenergianvändning. Målet utgår från energiintensitet definierat som primärenergianvändningen dividerat med industrins BNP mätt i fasta priser. Primärenergianvändningen kan uttryckas genom följande ekvation: Etot, ind Pi xi Sixi i1.. I ( ) S 0 19 [1.1] där E tot, ind är industrins årliga energianvändning, P i är produktionsprocessernas specifika primärenergianvändning för att framställa en produkt, S i är stödprocessernas specifika primärenergianvändning för att framställa en produkt, xi är mängden producerade produkter I , och S 0 är baslasten. Sverige har valt att formulera sitt nationella mål om ökad energieffektivitet som ett sektorsövergripande mål mätt som tillförd energin per BNP-enhet i fasta priser. Det finns således inga specifika mål för industrisektorn. Detta s.k. energiintensitetsmål syftar till att minska energiintensiteten med 20 procent under perioden 2008-2020 (Energimyndigheten, 2010e; 2010f). En väsentlig skillnad mellan Sveriges och EU:s 2020-energimål är att basen för målformuleringarna är olika. En annan distinktion är att det svenska målet anses uppfyllas om energiintensiteten minskar med ungefär 1,7 procent per år utan beaktande av exempelvis strukturella effekter och autonoma åtgärders inverkan på måluppfyllelsen. Sådana effekter bedöms dock av EU minska energiintensiteten med ungefär 1,8 procent per år. Thollander m.fl. (2010) menar därför att för att uppfylla EU:s 2020-mål krävs i
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion Sverige en faktisk minskning av energiintensiteten med 3,3 procent per år; detta innebär med andra ord att Sveriges mål är mindre ambitiöst formulerat än EU:s. Vidare existerar också skillnader mellan EU:s 2016 och 2020-mål, något som grundar sig i att 2020-målet avser primärenergi i kontrast till 2016-målet som avser slutanvändning. Detta innebär att för 2020-målet blir även åtgärder genomförda på tillförselsidan intressanta. Dessutom menar Thollander m.fl. (2010) att 2016-målet kan betraktas som ett energieffektiviseringsmål medan 2020-målet kan betraktas som ett primärenergibesparingsmål tolkat utifrån att det förstnämnda innebär en effektivisering av slutenergianvändningen motsvarande nio procent medan det sistnämnda betyder att primärenergianvändningen måste vara 20 procent lägre än den prognostiserade siffran för 2020. Målens olika ambitionsnivåer gör dessa svåra att jämföra. Att dessa omfattar både tillförd och slutanvänd energi belyser myndigheternas strävan att öka incitamenten för att effektivisera hela energisystemet. 5 Med detta synsätt uppfattas energieffektivisering ske inom ramen för ett systemperspektiv så att den nytta som uppnås i form av lägre resursförbrukning, lägre miljöpåverkande utsläpp och på sikt också lägre kostnader betraktas som det egentliga syftet med energieffektivisering. Detta väcker frågan om energieffektivisering är ett mål i sig självt i energipolitiken eller ett medel för att uppnå andra politiska mål såsom begränsad klimatpåverkan och försörjningstrygghet (eller både och). I denna rapport belyser vi i första hand styrmedlens effekter på industrins incitament att effektivisera energianvändningen men vi diskuterar också kopplingen till andra mål, inte minst klimatmålet. Vi pekar bl.a. på en rad förhållanden som kan leda till en (ekonomiskt sett) ineffektiv användning av energi som insatsvara i industrin, och dessa förhållanden kan i sin tur motivera införandet av styrmedel för energieffektivisering. Men om samma styrmedel används för att t.ex. uppnå klimatpolitiska mål är de åtgärder som följer mest troligt ineffektiva (se t.ex. Ankarhem och Brännlund, 2006; Broberg m.fl., 2010)). 1.5 Studiens genomförande Studien bygger på teoretiska samt övergripande empiriska studier, och tillämpar ett rättsligt såväl som ett ekonomiskt perspektiv på industrins energihushållning. Arbetet som ligger till grund för studien har varit indelat i tre huvudsakliga delar. Den första delen inbegriper en översiktlig kartläggning av respektive styrmedel, dvs. vilka verksamheter och energibärare omfattas, vilka motiv uttrycks för styrmedlens införande i industrisektorn och vilken roll spelar styrmedlen i energieffektiviseringssammanhang? En viktig juridisk uppgift är bl.a. att analysera kravet på hushållning med bl.a. energi i 2 kap. 5 § miljöbalken. Vi vill här på ett principiellt plan analysera innebörden i regeln – vilka former av energihushållning som omfattas – 5 Det bör dock nämnas att regeringen anser att energiintensitetsmålet bättre motsvarar målsättningarna i den svenska energipolitiken än energitjänstedirektivets målkonstruktion (9 procent till 2016) (Energimyndigheten, 2010f). 20
Page 1 and 2: Industrins energieffektivisering -
Page 3 and 4: Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6: Innehåll NATURVÅRDSVERKET RAPPORT
Page 7 and 8: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 19: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 71 and 72:
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Referenser NATURVÅRDSVERKET RAPPOR
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129:
Industrins energieffektivisering -
show all

Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?