Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460
Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion
Detta undergräver dock inte nödvändigtvis betydelsen av styrmedel som explicit
syftar till att effektivisera industrins energianvändning. Som antytts i kapitel
2 existerar en rad möjliga skäl till varför industrins energianvändning inte alltid är
samhällsekonomiskt effektiv. Olika typer av informations- och beteendemisslyckanden
kan motivera införandet av (åtminstone) olika informativa styrmedel, och
om dessa implementeras på ett ändamålsenligt sätt kan också de klimatpolitiska
målen nås till en lägre kostnad (se t.ex. Bennear och Stavins, 2007). Svårigheterna
att implementera en kraftfull prissättning av koldioxid inom EU ETS på grund av
konkurrensskäl kan dessutom göra att riktade styrmedel för energieffektivisering
kan behövas för att ge industrin effektiva incitament till att hushålla med energianvändningen.
Utöver detta kan energieffektivisering ses som ett potentiellt viktigt
medel för att nå andra politiska mål, såsom försörjningstrygghet samt andra miljömål.
Medan möjligheterna att med hjälp av styrmedel för energieffektivisering (i
den handlande sektorn) påverka uppfyllandet av de gällande klimatpolitiska målen
är i princip obefintliga, kan dock olika typer av teknikpolitiska åtgärder vara önskvärda
för att sänka kostnaderna för att nå de mer långsiktiga – och mer ambitiösa –
reduktionsmålen för koldioxid (se t.ex. Söderholm, 2009). Sådana åtgärder inkluderar
t.ex. stöd till forskning och utveckling (t.ex. Energimyndighetens program för
forskning om industrins energieffektivisering), men även finansiellt stöd till pilotanläggningar
samt till introduktionen av ny teknik. Det är givet att utvecklandet av
nya energieffektiva produktionsprocesser kan utgöra en central del av den långsiktiga
lösningen på klimatfrågan, men det vår bedömning är att PFE idag inte har
några tydliga innovationsfrämjande egenskaper. I varje fall skulle dessa kunna
stärkas betydligt med en annan inriktning på denna typ av styrmedel, och detta
verkar vara en bedömning som delas av många företrädare för industrin (se avsnitt
4.3.2). Senare i detta kapitel återkommer vi till en diskussion om möjligheterna
med att införa en mer teknikpolitiskt inriktad program för industrins energieffektivisering
och/eller avkarbonisering.
5.3 Interaktionen mellan miljöbalken, PFE
och energiskatterna: Energimyndighetens och
Naturvårdsverkets ställningstaganden
Samtida krav på energihushållning via miljöbalken och PFE uppfattas genomgående
av energiintensiv industri som olycklig (se t.ex. CIT Industriell Energianalys,
2008; Demoskop, 2007). I detta sammanhang anses att risken för oönskad dubbelreglering
via tillämpning av miljöbalken ska elimineras. Svenskt Näringsliv (2007)
framhåller att tillämpningar av miljöbalken på energihushållningsområdet innebär
att en del moment blir tidskrävande och komplicerade. Generellt tenderar myndigheter
att komma med för detaljerade anvisningar för hur verksamhetens ska bedrivas,
inte minst för energiområdet där detaljstyrningen anses bli för stor. Energimyndigheten
(2008) menar att problem uppstår då miljöbalken och PFE, trots att
de är olika utformade och har olika syften, båda kan ställa krav på företags energi-
93