Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion ligheten” av verksamheten som prövades (om verksamheten alls borde få komma till stånd på den föreslagna platsen), medan villkoren för driften m.m. normalt bestämdes i efterhand i en tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen. Dock kunde regeringen redan i samband med tillåtlighetsprövningen fastställa villkor för att för att tillgodose ”allmänna intressen”. 11 Det finns flera beslut där regeringen i sådana villkor krävde olika slags energihushållning i industrin, såsom återvinning av överskottsvärme i egen verksamhet och även distribution av sådan värme till annan verksamhet med energibehov, användning av överskottsvärme från annan verksamhet, användning av biomassa som bränsle och gränsvärden för energiförbrukning (Michanek, 1990, s. 89f). I dessa avgöranden var det inte alltid så att åtgärden syftade till att minska störningar från den egna verksamheten. Genom miljöbalken (1999:808) samordnades 16 av de tidigare miljölagarna i ett regelverk, bl.a. miljöskyddslagen och lagen om hushållning med naturresurser (med regeringsprövning av stora anläggningar). Många av de tidigare miljökraven överfördes till (främst) de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. En nyhet var dock att hushållningsfrågorna fick en ökad vikt jämfört med tidigare lagstiftning. 3.4.2 Hushållning med råvaror och energi är ett av miljöbalkens mål Miljöbalkens huvudmål i 1 kap. 1 § första stycket är att främja en ”hållbar utveckling”. I detta syfte ska miljöbalken tillämpas så att fem delmål nås, bl.a. att ”återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”. Tidigare reglerades hushållningsaspekter vad gäller användningen av mark och vatten i lagen om hushållning med naturresurser, men genom miljöbalken vidgades ramen till att även omfatta hushållningen med råvaror och energi (Prop. 1997/98:45 II, s. 9). Miljöbalken innehåller således en hushållningsprincip och en kretsloppsprincip, som kommer till uttryck i 1 kap. 1 § andra stycket, femte punkten. Vad betyder en målregel om att hushålla med råvaror och energi för den praktiska tillämpningen? Regeln adresserar inte enskilda verksamhetsutövare direkt. Däremot ger den en tydlig anvisning till domstolar och myndigheter som beslutar i olika ärenden enligt balken. 1 kap. 1 § ”skall tillämpas så att (bl.a.) … återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås” (femte punkten). Regeln ska alltså genomgående påverka tillämpningen av balken vid t.ex. tillståndsprövningar av industrier. Det betyder snarast att i den mån inte andra regler, såsom de allmänna hänsynsreglerna, ger ett klart svar, ska 1 kap. 1 § ge vägledning. Det är därmed inte givet att beslutet blir ett krav på att hushålla med energi. Andra försiktighetsmått kanske prioriteras (se nedan). Vidare förekommer då och då i rättstillämpningen att olika miljömål inte anses vara förenliga. En åtgärd för energihushållning kan i ett enskilt fall t.ex. innebära att större mängder av skadliga ämnen måste släppas ut 11 4 kap. 5 § lagen om hushållning med naturresurser. 49
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion från anläggningen jämfört med om energihushållning inte krävdes. Ett delmål i 1 kap 1 § är att skydda människors hälsa och miljön mot förorening. I den situationen får man bedöma vad som bäst främjar en hållbar utveckling, där det långsiktiga flergenerationsperspektivet får avgörande betydelse. Målregeln har fått denna betydelse i rättstillämpningen. 12 Utöver de fem delmålen i 1 kap. 1 § andra stycket ger riksdagens 16 miljöpolitiska mål en vägledning för vad som ska anses innebära en hållbar utveckling. Ett av målen är ”begränsad klimatpåverkan”. Användningen av energieffektiv teknik är ett viktigt medel för att nå målet. Men även på detta plan finns i många fall konkurrens med andra miljömål. 3.4.3 Hushållning med råvaror och energi är ett självständigt försiktighetsmått De allmänna hänsynsreglerna har ärvt de flesta av reglerna från tidigare miljölagstiftning. 2 kap. 3 § miljöbalken motsvarar således i stora delar 5 § miljöskyddslagen. Regeln betyder att industriföretag och andra är skyldiga att ”utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön”. I uttrycket ”försiktighetsmått i övrigt” ingår, liksom tidigare enligt 5 § miljöskyddslagen, olika former av energihushållning. 3 § kräver även att ”bästa möjliga teknik” används vid yrkesmässig verksamhet. Uttrycket är besläktat med, men inte detsamma som, ”bästa tillgängliga teknik” som används i olika sammanhang internationellt. Inom EU förekommer uttrycket bl.a. i rådets direktiv om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet). Begreppet ”teknik” har liksom ”försiktighetsmått” en mycket vid innebörd och omfattar bl.a. återvinning och energieffektivitet. 13 Detsamma gäller enligt det nya Industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU) av den 24 november 2010 som kommer att ersätta bl.a. IPPC-direktivet. 2 kap. miljöbalken har även andra hänsynskrav. Dessa kan ses som olika slags ”försiktighetsmått” och utgör på så sätt en precisering av vad som krävs enligt 3 § och indikerar vad som är särskilt viktigt att beakta. Kravet i 5 § är att “hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning”. Samma regel kräver: ”I första hand skall förnybara energikällor användas”. Detta hushållningskrav har en nära koppling till den ovan nämnda hushållnings- och kretsloppsprincip som regleras i målregeln i 1 kap. 1 § miljöbalken. Regeln i 2 kap. 5 § miljöbalken innebar en avgörande förändring i förhållande till miljöskyddslagen. Hushållning med energi m.m. är nu ett självständigt för- 12 Se t.ex. Miljööverdomstolens dom 2005-11-02 i mål nr. M2966-04. Vid prövning av vindkraftverk gällde konflikten intresset av att använda förnybar energi eller i stället skydda kulturmiljövärden på platsen. Energiintresset ansågs i fallet bäst överensstämma med miljöbalkens mål om hållbar utveckling. Konflikter mellan olika miljömål är vanliga vid prövning av vindkraftverk. 13 Prop. 1997/98:45 I, s. 218 f, IPPC-direktivet, bilaga 4, särskilt punkt 9. 50
Page 1 and 2: Industrins energieffektivisering -
Page 3 and 4: Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6: Innehåll NATURVÅRDSVERKET RAPPORT
Page 7 and 8: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 49: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 101 and 102:
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Referenser NATURVÅRDSVERKET RAPPOR
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129:
Industrins energieffektivisering -
show all

Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?