Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion också accepteras i industrin när det gäller strategiska beslut. Emellertid kan dessa byten påverka produktkvaliteten vilket innebär att de också är förknippade med stora risker. En viktig roll för den offentliga politiken är att stödja sådan utvecklingsverksamhet, och idag finns idag forskningsstöd för energieffektivisering i processindustrier (från inte minst Energimyndigheten). Denna form av FoU-stöd spelar därför en viktig roll som PFE idag inte kan fylla. Vidare efterlyser vissa en översyn av programmet för att undersöka möjligheterna att utöka PFE mot hela energiområdet (se t.ex. Energimyndigheten, 2006b; Demoskop, 2007; CIT Industriell Energianalys, 2008). Programmet innebär att åtgärder som effektiviserar både el- och bränsleanvändning identifieras. Det upplevs därför som naturligt att dessa inkluderas i åtgärdslistan. Genom denna förändring skulle PFE också bli ett styrmedel för bränsleanvändningen. Detta leder också till uppfyllelse av miljökrav i enlighet med miljöbalken. Skogsindustrierna (2008) understryker exempelvis att incitament för att utföra värmeeffektiviseringar i form av en skattenedsättning på ingående bränslen eller nedsatt koldioxidskatt skulle fungera väl för att minska användningen av fossila bränslen och utsläppen av koldioxid. Även Energimyndigheten (2008) finner det både företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt motiverat att PFE-kraven utökas från att (som idag) omfatta endast elbesparande åtgärder till att även omfatta andra energibesparande investeringar. Dock behövs det en ändring av nivån på energiskatten på el för att ändra kravnivån i PFE, detta eftersom det är skatten som styr vilka krav som PFE kan ställa på åtgärder. Redan i dagsläget omfattar PFE samtliga energislag, detta sedan det både i energikartläggningen och i energiledningssystemen framgår att alla energislag ska beaktas. Dock kompenseras kravet på åtgärder i form av en slopad energiskatt på el. Detta betyder att för att kunna ställa åtgärdskrav på andra energibärare än el måste dessa beskattas i samband med användning i likhet med elenergi. Så är dock inte fallet för t.ex. fjärrvärme vilket tillsammans med andra ingående bränslen i stället beskattas vid produktionen. Eventuella nedsättningar i skatten på ingående bränslen måste alltså utredas vidare innan tillämpning. Vidare bör PFE, anser många industriföreträdare, utvidgas till att omfatta fler företag än de energiintensiva (se t.ex. Svenskt Näringsliv, 2008; Svensk Energi, 2008; Skogsindustrierna, 2008; CIT Industriell Energianalys, 2008). Kraven inom programmet bör vara övergripande med så lite detaljstyrning som möjligt. Inte minst krävs – för att mindre företag ska kunna delta i PFE – mindre administration och en förenklad energikartläggning (Demoskop, 2007). Eventuellt kan krav på ett certifierat energiledningssystem slopas för mindre PFE-företag och ersättas med specificerade PFE-krav. Dock ska krav finnas på alla företag att energikartläggning utförs utifrån systemperspektivet, att olika energiaspekter ska specificeras och unika energimål definieras, att livscykelkostanalyser upprättas vid inköp samt att personal utbildas i energieffektivseringsfrågor (CIT Industriell Energianalys, 2008). Henriksson och Söderholm (2009) betonar att det med nuvarande utformning av PFE är oklart huruvida det är de mest kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärderna som kommer till stånd. Osäkerheten består i det faktum att det generellt sett är de företag med förväntat höga elskattekostnader som medverkar i programmet. De deltagande företagen har sannolikt redan i större utsträckning har 65
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion vidtagit billiga åtgärder. Därmed finns det en risk att billiga åtgärder hos ickemedverkande företag med förväntat låga elskattekostnader inte upptäcks. Dessutom indikerar förekomsten av informationsasymmetrier i icke-energiintensiv industri, där erfarenheten av energieffektiviseringsåtgärder är låg, att PFE lämpligen tillämpas medan elskatter bättre appliceras på energiintensiv industri sedan denna marknadsimperfektion sannolikt är mindre förekommande i dessa företag. Energimyndigheten (2008) menar emellertid att PFE inte bör utvidgas till att omfatta fler företag än de energiintensiva. I stället ska företag utanför PFE omfattas av högre krav på kunskap inom energieffektiviseringsområdet. Dessa krav kan preciseras i en förordning vilken tillämpar kunskapskravet i miljöbalken. Inom den tillsyn som bedrivs av länsstyrelser och kommuner har projekt inletts för att tillämpa energihushållningskravet, ofta genom krav på kartläggning. Förslagen förordning innebär en förbättring och en konkretisering av detta arbete och ökar möjligheterna till en harmonisering av kraven. Vidare skapas fler förutsättningar för informations- och kunskapsspridande i syfte att främja energihushållningsåtgärder i företag. Att ställa generella kunskapskrav med stöd av miljöbalken ökar även möjligheten att krav ställs på fler företag än i nuläget eftersom nuvarande prövningsprocess ofta tar lång tid. Samtidigt som högre krav ställs på företag vilka inte är berättigade att ingå i PFE kan dock mindre justeringar göras av programmet för att tydliggöra att PFE-företagen också uppfyller kraven i förordningen. Företag som ingår i PFE anses då uppfylla kunskapskrav i enlighet med miljöbalken och därmed undviks att en situation med dubbla styrmedel skapas. Systemperspektivet är viktigt vid både energikartläggning men senare också vid bedömningen av effektiviseringsåtgärder. Att PFE gör en distinktion mellan el och energi betraktas i CIT Industriell Energianalys (2008) som olycklig. Denna problematik med PFE har påpekats i flera vetenskapliga studier såsom Ottosson och Petersson (2007). Detta framhölls också i Demoskop (2007) där närmare hälften av de företag som deltagit i PFE under minst två år ansåg att PFE gjort att eleffektiviserande åtgärder prioriterats framför andra energieffektiviserande åtgärder. Å andra sidan finner CIT Industriell Energianalys (2008) att uppdelningen mellan el och energi inte lett till några större problem i praktiken. Generellt har företag tagit fram energimål utifrån ett helhetsperspektiv och i sina handlingsplaner inkluderat åtgärder för olika former av energi inklusive värmeeffektivisering, bränslebyten och externa energileveranser. Denna helhetsinriktning har också förstärkts av ett parallellt ökat fokus på utsläpp av koldioxid genom införandet av handel med utsläppsrätter. Emellertid kan själva genomförandet av åtgärder ha fått en viss slagsida mot el. I fall där begränsade resurser krävt prioritering, har företag i första hand uppfyllt sina åtaganden inom PFE. Trots att synen på PFE generellt är positiv inom industrin, har enbart ungefär 10 procent av de 1200 företag som kan delta i PFE valt att göra så. Detta menar Ottoson och Petersson (2007) indikerar att skatteincitamentet måste bli starkare för att fler ska delta. I Demoskop (2007) uttrycker företagen önskemål om en högre ”belöning” än 0,5 öre/kWh. Dock påpekas samtidigt att kraven inom PFE genererat andra energibesparande möjligheter förutom de eleffektiviserande vilka också verkar kostnadsbesparande för företagen. Energimyndigheten (2010b) finner att det 66
Page 1 and 2:
Industrins energieffektivisering -
Page 3 and 4:
Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6:
Innehåll NATURVÅRDSVERKET RAPPORT
Page 7 and 8:
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 65: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Referenser NATURVÅRDSVERKET RAPPOR
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129:
Industrins energieffektivisering -
show all

Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?