Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460
Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion
righeter att särskilja den specifika effekten genererad av PFE eftersom att det bör
finnas effektiviseringsåtgärder som ändå skulle ha genomförts även om programmet
inte införts (Miljödepartementet, 2009). Detta bekräftas även i våra egna empiriska
studier som bl.a. visar på en hög långsiktig egenpriselasticitet för elefterfrågan
i industrin samt förekomsten av eleffektiviserande privat FoU (se vidare avsnitt
5.4).
Ett ytterligare skäl till programmets acceptans inom industrin är dess administrativa
smidighet. Alla programdeltagare kan exempelvis hantera samtliga dokument
vilka ska till ansvarig myndighet via webben (Johansson m.fl., 2007). Vidare
lyfts en god kommunikation mellan bransch och myndighet vid utformning
och genomförande av PFE fram som en framgångsfaktor. PFE fungerar därmed
delvis bra på grund av att industrin var mycket aktiv när programmet togs fram och
därigenom påverkade utformningen. I detta sammanhang betonas av industrin att
PFE är uppbyggt på ett sådant sätt att det kombinerar konkurrenskraft med effektiva
och anpassade förbättringar för anläggningarna (CIT Industriell Energianalys,
2008).
I och med möjligheten till slopad elskatt har PFE ökat legitimiteten för energifrågor
inte minst på ledningsnivå. Dessutom har ELS och de åtaganden som detta
innebär också medfört att energifrågorna fått en högre status och en större spridning
i företag. PFE har integrerats i företagens vardagliga rutiner vilket varit en
förutsättning för framgången hos styrmedlet. PFE har drivit fram införandet av
ELS och det är framförallt de särskilda kraven inom PFE, 26 som varit av stor betydelse
för resultaten av ELS. ELS uppfattades initialt som ett extra krav, som var
tvunget att genomföras för att uppfylla kraven i PFE och därmed uppnå skattereduktion.
Allteftersom arbetet med ELS fortskred ändrades dock inställningen i de
flesta fall. Energikartläggningar visade generellt på stora potentialer för energieffektivisering
och därmed kostnadsbesparingar, vilket innebar att ledningens drivkraft
försköts från skattereduktion till energieffektivisering (CIT Industriell Energianalys,
2008). I detta avseende har programmet uppfyllt sitt syfte att överbrygga
informationsasymmetrier inom företag i den mening att ingenjörer och företagsledningen
annars inte kommunicerar tillräckligt.
Motivationen och kapaciteten för att bli mer energieffektiv varierar samtidigt
mellan företag. Johansson m.fl. (2007) finner att företag kräver relativt hög avkastning
på de investeringar som görs för att öka energieffektiviteten. PFE bör därför,
enligt dessa författare, förbättras i form av utökande incitament som ett sätt att öka
deltagandet samt att få åtgärder med längre återbetalningstid genomförda. Utökade
incitament kan exempelvis skapas genom ekonomiskt stöd till att genomföra energikartläggningar
och införa energiledningssystem samt genom investeringsbidrag
till att genomföra åtgärder med längre återbetalningstid. Jernkontoret påpekar att de
riktigt stora energibesparingarna uppkommer vid teknikbyten som inte ryms inom
programmets ramar. Teknikbyten kräver normalt längre återbetalningstider, vilket
26 Särskilda krav på energikartläggning, särskild utformning av rutiner för inköp och projektering samt
krav på genomförande av eleffektiviseringsåtgärder (CIT Industriell Energianalys, 2008).
64