Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion Handla så att årets prognostiserade utsläpp i princip är täckta 2006 6 2009 14 Avvakta köp av utsläppsrätter till årets slut 2006 19 2009 11 Basera köp- och säljtillfällen på prisprognoser 2006 6 2009 20 Handla så att den första/andra handelsperiodens prognostiserade utsläpp i 2006 44 princip är täckta 2009 6 * Svarsfrekvensen för denna fråga i 2006 års studie var 44 procent att jämföra med 95 procent 2009. Den låga svarsfrekvensen år 2006 gör att jämförelser med år 2009 ska göras med försiktighet. Källor: Energimyndigheten (2010b) och Naturvårdsverket (2007). Handelsperiod tre kan dock, inte minst på grund av förekomsten av färre utsläppsrätter, ställa högre krav på aktivt agerande inom systemet. En majoritet av företagen uppgav dock inför period tre att eventuella underskott på utsläppsrätter kommer att pareras med att internt i företaget minska koldioxidutsläppen. Först i andra hand kommer utsläppsrätter att köpas. Givet dessa resultat är det rimligt att anta att företagen bedömer det som mest fördelaktigt att minska utsläppen av koldioxid än att köpa rättigheter med tillåtelse att släppa ut. Resultaten för period tre stämmer väl överens med det sätt på vilket industriföretag i huvudsak åstadkommit utsläppsreduktion under handelsperiod två (se Tabell 4.5). Tabell 4.5: På vilket sätt åstadkommes utsläppsreduceringar i företagen? Metod för utsläppsreduktion Andel i procent Effektivisering av befintliga produktionsprocesser 54 Byte av bränsle/råvaror till ett miljövänligare alternativ 38 Utvecklandet och införandet av nya produktionsprocesser (exklusive byte av bränsle/råvaror) 3 Minskad produktionsvolym 3 Vi genomför ej någon utsläppsreducerande åtgärd 0 Annat 3 Källa: Energimyndigheten (2010b). Effektivisering av befintliga produktionsprocesser samt byte av bränsle/råvaror till miljövänligare alternativ var vanliga metoder för utsläppsreduktion. Att effektivisera befintliga produktionsprocesser kan bero på att andra alternativ, såsom utvecklandet och införandet av nya produktionsprocesser, är förenade med allt för kostsamma produktionsstopp där inte heller andra styrmedel såsom PFE skapar tillräckliga incitament för att kompensera för denna kostnadsökning. 4.4.3 Uppfattningar om EU ETS faktiska effekter och önskemål om revideringar Av betydelse för systemets legitimitet på kort såväl som lång sikt bör vara att det upplevs som ändamålsenligt, kostnadseffektivt och långsiktigt stabilt. Därmed ombads respondenterna i 2009 års studie att ta ställning till åtta påståenden om 75
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Industrins energieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion systemet. Resultaten sammanfattas i Tabell 4.6. Det bör noteras att studien redovisar aggregerade resultat, d.v.s. för alla anläggningar som omfattas av systemet (utan distinktion mellan industrin och energisektorn). Tabellen har utvidgats med resultat från 2006 års studie för att belysa de förändringar i uppfattningar som skett under denna treårsperiod. Av Tabell 4.6 framgår att andelen företag som instämmer med påståendet att EU ETS minskar utsläppen inom EU förblivit nästintill oförändrad mellan åren. Intressant är att jämföra skillnaden i uppfattning mellan påstående ett och två. 14 procent av respondenterna ansåg år 2009 att systemet reducerar det egna företagets utsläpp samtidigt som 21 procent trodde på systemets förmåga att reducera unionens totala utsläpp. Detta indikerar att respondenterna i viss mån betraktar utsläppsreduceringar som något som sker bortom det egna företaget. Dock har fler företag kommit att investera i forskning kring utsläppsbegränsande teknik. Dessutom ökade andelen respondenter som år 2009 instämde i påståendet om kostnadseffektivitet med 88 procent jämfört med år 2006. Samtidigt ökade dock andelen som inte alls höll med om att EU ETS är det mest kostnadseffektiva sättet att reducera utsläpp. En av de viktigaste implikationerna av ett kostnadseffektivt styrmedel är att åtgärder ska sättas in där största resultat fås till minsta möjliga kostnad. Med andra ord, givet att EU ETS innebär att utsläppsmålet uppnås till minsta möjliga sammanlagda reningskostnad är detta styrmedel kostnadseffektivt. Givet de överlåtbara utsläppsrätterna är det därmed lönsamt för företaget att sälja tillstånd så länge marginalkostnaden för utsläppsreduktion är lägre än den intäkt företaget kan erhålla genom att sälja ytterligare ett tillstånd. Drygt åtta av tio bolag uttrycker dock att de inte har information vare sig om nuvarande eller framtida kostnader. Detta kan dock också bero på att företagen är obenägna att göra sådan information officiell. 76
Page 1 and 2:
Industrins energieffektivisering -
Page 3 and 4:
Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6:
Innehåll NATURVÅRDSVERKET RAPPORT
Page 7 and 8:
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 75: NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6460 Indu
Page 119 and 120: Referenser NATURVÅRDSVERKET RAPPOR
Page 127 and 128:
Page 129:
Industrins energieffektivisering -
show all

Industrins energieffektivisering - styrmedlens ... - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?